Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Omtvistade frågor. 319
nysv. voxt 1 gg, såvitt icke denna i Historia Trojana före-
kommande form är en av de i den tidens skriftspråk icke
ovanliga danismerna (jfr ä. da. voxt Kalkar), samt sv. dial.
hogstall ”ungkarl” (c hagustaldaii) och ä. nysv. wåU (som en-
kelt ord), ävensom (se nedan) sv. dial, goll adj. ”gall”, tail
”tall” och voll, våll ”vall”. Men emot dessa i alla händelser
fåtaliga exempel kunna anföras med a: fem. subst. fsv. aghn,
axl, saghn, sak, pak(k)yvak, spang, stang, tang, prang (Söder-
wall Ordbok), hall, pall, fda. sagn, sak, stang; mask. wa-
stammen fsv. sanger, fda. sang, mask. w-stammarna fsv. lagher
(nysv. lag ”vätska” o. d.), vaxter, holder (i fsv. normalform;
holder 1 gg i y. fsv. se Kock ljudhist. I: 419), volder (nysv.
vall)y galter; neutr. piur. fsv. ax (ex. Söderm.-lagen BB 5:
pr.), fang, gagn, lagh (nysv. lag ”lex”), fda. lagh- i en mängd
sammansättningar (Lund Det ældste danske skriftsprogs ord-
forråd s. 82—3), nom. sg. fem. och nom.-ack. pi. neutr. av
adjektiv: fsv. fagher, sak, spak, prang, hald, kald osv. (be-
läggställen hos Söderwall Ordbok) m. fl. Det kan väl med
skäl påstås, att detta material icke vittnar om en ljudlags-
enlig fördelning framför guttural kons. och dentalt l i nämn-
värt högre grad än i ställning framför andra konsonanter.
Hultman har själv i Fini, bidrag s. 98 varit uppmärk-
sam på det förhållandet, att a så ofta uppträder även i st. f.
väntat 0 eller u, och han vill beträffande de former, som
ljudlagsenligt skulle ha ø — beträffande dem som skulle ha
u eller o (å) tänker han sig väl saken på något liknande
sätt — förklara detta förhållande så, att efter den ljudlags-
enliga övergången g> ø, men före den postulerade övergån-
gen p > a, g inkommit i st. f. ø genom inverkan från ord
av samma böjningstyp (ex. *hgrf : harvar i st. f. hørf: harvar
efter exempelvis çnd : andar; *bgrkr : *harkar i st. f. hørker :
*barkar efter *hgttr : *hattar osv.), varpå p överallt ljudlags-
enligt blivit a. Denna förklaring, som ju i alla fall måste
taga analogibildning till hjälp, innebär enligt min mening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
