Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 E. Kock: Anmälan.
Dansk ordfôjningslære med sproghistoriske tillæg, håndbog for
viderekomne og lærere a f K r. Mikkelsen, overlærer ved Boskilde
katredralskole. København, Lehmann & Stage, 1909—1911. X V I
+ 764 s. 8:o. K r. 10.
Arbetet utjör en omarbetning och utvidgning av den syntak-
tiska delen av samme författares Haandbog i dansk Sproglære, som
utkom 1894. Det är ett vidlyftigt verk, men jag måste jenast
säga: det tillfredsställer icke.
Visserligen kan man lära mycket därav, och det rika mate-
rial, som det innesluter, skall icke underskattas. Exempelvis kan
jag framhålla partierna om det obestämda det och der (§§ 5—18)
och om artiklarna (§§ 66—71). I förbigående vill jag därvid an-
märka, att jag jivetvis ej kan bedöma, i vad mån den inföddes
språkkänsla på enskilda punkter stämmer överens med de jivna
reglerna. Själv har jag ofta ställt mig tvivlande, såsom då det i
§ 70, anm. 1 heter: ’Undertiden sættes det ubestemte kendeord
overflødigt foran et egennavn, f. eks. Her findes arbejder a f en
Thorvaldsen*. ’Överflödigt’ skall väl innebära, att artikeln icke
förlänar åt uttrycket någon märkbar betydelseskiftning. Är det
verkligen fallet? Jfr § 66, anm. 3—5.
Emellertid visar det sig, när man noggrannare jenomgår nä-
stan vilket parti som helst, att uppfattningen och framställningen
lida av betänkliga brister. Redojörelsen för ’det påpegende d ef
upptager blott två sidor (274—276), men företer ett sannskyldigt
virrvarr. I mom. f står gå lange ture såsom ’udsagnsord med
udvidelse’; men læse denne bog får jälla som ’navnemåde’ och stå
i mom. c. Smuk står såsom ’tillægsord’ i mom. f; men det ad-
jektiviska participiet solgt är under rubriken ’hvilketsomhelst ord’
förvisat till mom. h. Vilken roll upprepningen spelar i senare
delen av detta moment, har författaren helt och hållet förbisett.
Uti avdeln. V kallas det för ’biord’. Mom. b, som är av helt annan
art än a och c, står på en olycklig plats. Det hela behövde (lik-
som det personliga det sid. 250—252) grundligt omarbetas. Då
detta jäller så många andra partier, kan det synas lönlöst att här
jöra ett positivt utkast. Men jag vill visa, vad jag menar.
’Det demonstr. det (icke växlande med n- eller plural-form)
kan stå i stället för:
a) ett neutralt subst. (substantiviskt ord) i singularis.
b) ett verb (en verbalfras) eller en sats (satsförknippning) :
a) Han vill ä ta f r u k o s t. D e t vill ja g också. Han har re -
dan ä tit. D e t har ja g också. Han va n n och d e t med glans.
Ett infinitivbegrepp kan därvid hämtas ur olika verbalformer: Han
har rest hem. D et (— resa hem) vill ja g också. — Jämte det nytt-
jas ofta jöra såsom ställföreträdande ord: Han har ä tit. D et har
ja g också jo r t.
p) Tror du, a tt han ä r r e s t? Ja, d et tror ja g . Vet du,
ARKIV KÖR NOHDISX nL O > .O ðl XXVIII, NT FÖLJD XXIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
