Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Olson: Omtvistade frågor.
före w-omljudets inträde. Men denna sammanställning av
*Nokke och Ngkkvi är icke oantastlig. Att fsv. *Nokke mot-
svarar det på Gimsöstenen (Bugge a. st.) förekommande fnor.
nuki synes mig obestridligt, särskilt på grund av fsv. run.
nuka (Dybeck fol. 1: 277 och 105 = Liljegren 774 och 719).
Men detta fsv. och fnor. nuki (dvs. *Nokke) kan svårligen
identifieras med Ngkkvi, då u i fnor. icke (i varje fall ej så
tidigt som det här är fråga om; Gimsöstenen sättes av Bugge
till c. 825 *)) ljudlag8enligt bortfaller efter Q (o) 4- guttural
(jfr fnor. hoggva, hoggvin etc.; Nokkvir Rygh Personnavne
s. 186) 2), och då även i fsv. runinskrifter samtidiga med
dem, från vilka nuka hämtats, u alltid är bevarat i former
som hgggua (haukua, hakua, hukua etc.)3). — Med upphävan-
det av sambandet mellan *Nokke och Ngkkvi faller det enda
stödet för antagandet, att u även såsom kvarstående verkat
omljud i förbindelsen -akku-.
3. Ljudförbindelsen -a n g u -.
Det enda ord, som framdragits som bevis för att ett
kvarstående u i denna förbindelse verkat omljud är fsv.
s lo n g a , nysv. s lu n g a subst., som av Noreen Altschw. gram.
§ 109 anses direkt svara emot isl. s lg n g v a f. och härledes ur
ett ursprungligt * s la n g u ö n (> * s lg n g u a > s lo n g a ) . I Arkiv 17:
367 och Sv. ljudhist. 2: 395, 413 förklarar emellertid Kock
fsv. s lo n g a (nysv. s lu n g a ) otvivelaktigt riktigare ur den i fsv.
vanligare sidoformen s lio n g a ( s l i u n g a ) genom förlust av i
efter ljudförbindelsen s l (såsom i s lö < s liö , s n ö < s n iö o. d.).
— Mot den antagna ljudregeln talar ganska avgjort de alltid
*) Denna datering är möjligen för tidig. Senare än från 1000-talet kan
dock stenen i alla händelser ej vara.
*) Sådana former som fnor. songar nom. pi. (Spec. reg. enligt Fritzner),
salmasongar (Hom.-boken ed. Unger s. 134) bero tydligen på analogi från
nom. sg. songr, ack. song etc.
*) Om ursprunget till *Nokke vågar jag ej här uttala någon bestämd
mening. En förmodan, som jag hyser, att det står rätt nära det i fnor. före-
kommande personnamnet Nakke, hoppas jag emellertid på annat ställe få
motivera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
