Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hultman: Nekrolog. 101
Finlandssvenskarnas folklore röra en artikel Skroclc och
vidskepliga bruk hos svenska allmogen i Vasabygden (särtryck ur
Nya Pressen 1883) och en samling Ordstäf och talesätt från N y-
karleby (på dialekt i Sv. Landsmålen, 1885).
En översikt av de svenska nylänningarnas hembygd, bostads-
skick, näringar, utseende, lynnesart, seder, språk och historia med-
delade Freudenthal under rubriken Om svenskarne i Nyland i tid-
skriften Land och Folk 1874. Beträffande den svenska koloniens
ålder och ursprung sökte han här med stöd av de isländska sa-
gornas och den nyländska folktraditionens berättelser, ortnamnen och
allmogemålet visa, att den funnits redan under vikingatiden och
att den snarast stammar från Gottland. I utvidgad form, så att
också de övriga landskapens svenska kolonisation behandlades, och
med titeln Om svenskarnes inflyttningar till Finland ingick seder-
mera denna utredning i kalendern Odalmannen (1881) och trycktes
även särskilt som folkskrift (1882). Åsikten, att den svenska bo-
sättningen i Finland skett oberoende av och åtminstone delvis före
Erik den heliges korståg — vilken åsikt Freudenthal för Övrigt
uttalat redan långt tidigare, i sin förstlingsskrift Om den svenska
kolonin i Nyland (Album utg. af Nyländningar I, 1860) — torde
för närvarande vara den allmänna inom vetenskapen.
Att Finlands svenskspråkiga befolkning icke är svensktalande
finnar utan verkliga svenskar, och att den med rätten av urminnes
hävd innehar sin del av fosterjorden — det var grundtankarna i
Freudenthals vetenskapliga förkunnelse. Hans forskning var framfor
allt inriktad på att samla bevis härför. Något djupare lingvistiskt
intresse hade han däremot knappast. I den nordiska språkforsk-
ningen hörde han hemma, så länge den av romantiken framkallade
nationalistiska och antikvariska riktningen där var rådande; då
man börjat studera språkets liv för dess egen skull, kände han
sig snart främmande i sin vetenskap. Gentemot de läror, som på
1870-talet revolutionerade denna, stod han, så högt han än ställde
många av deras bekännare, i grunden oförstående.
Men icke dess mindre har hans forskning varit av grundläg-
gande betydelse för studiet av de svenska dialekterna i Finland
och Östersjöprovinserna. Till företeelsernas grund trängde den
visserligen sällan; i framkastandet av förklaringar var Freudenthal
i allmänhet ytterst försiktig, och där han åsidosatte denna försik-
tighet, var resultatet långt ifrån alltid lyckligt. Vad som gjorde
hans arbeten så viktiga, var det, att de tillförde språkvetenskapen
ett rikt och pålitligt material från flere delar av ett område, som
förut var för den i det närmaste en terra incognita.
Ej blott för vad han själv meddelat i sina skrifter står den
svenska språkforskningen i tacksamhetsskuld till Freudenthal. För
nästan hela den litteratur rörande östsvenskan, som uppspirat efter
hans framträdande, kan han sägas varit såningsmannen. Utom
genom sitt författarskap utbredde han i sin egenskap av universi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
