Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Anmälan. 191
med de 11 sista runorna på stenens avhuggna topp. I högra ra-
dens slut vill Wimmer antaga ett namn, t. ex. [tufji, som subjekt
till [fja(þ)[ij, vartill Dyrlund ansluter sig. I Danske Studier 1906,
s. 33 tolkar M. Olsen firi som ack. av nom. Fria Frun eller Frii,
vilket sista förslag Wimmer upptager i del. 4: 2, s. XLIII. I
Aftonbladet 23 febr. 1909 har jag föreslagit att anse inskriften
hava börjat med andra raden och att läsadess sista ord som
(St)a(i)fn], som föregåtts av den avlidnes namn i gen., såsom på
III, 2 Kallerup och III, 3 Snoldelev, med vilka IV, 1 Örja har den
ålderdomliga formen av a gemensam. Till den första radens stæinn
är andra raden predikat, som jag tolkade såsom stœndn æft firi
Åsu syni i likhet med Dyrlund med dat. sing, av ordet ’son’.
Denna tolkning anser jag fortfarande vara riktig, och Wimmers
antagande av þ i [f]a(j>)[i] måste bero på någon liten urflisning i
skadans kant.
Om Wimmers tolkning av IV, 17 Torsjö: bruþÍR :risþi :
stin : þainsi :iftiR :isbiurn :bruþur :sin :saR : uaR skibari
uþr ’Broder rejste denne sten efter sin broder Isbjörn; han var en
djærv (óctr) sømand’ har jag Aftonbladet d. 4 okt. 1905 anmärkt,
dels att det vanliga namnet Esbjörn är sannolikare än det säll-
synta Isbjörn, dels att adj. ódr, som annars betyder ’afsindig, ra-
sende, heftig, voldsom’ (Fritzner2), icke kan antagas hava utvecklat
betydelsen ’djærv (uforfærdet)’, utan att sannolikt adj. goär är
åsyftat, vars begynnelseruna utelemnats såsom i ruþur broäur V,
21 0. Marie I, unaR rúnan V, 4 V. Marie I.
Mitt förslag om tolkningen av V, 33 V. Marie VI har Wimmer
jämte andras anfört del. 4: 2 , s. XO, och alla tolkningarna hava
sina betänkligheter.
VII, A, a 6 Bårse är en dopfunt med inskrift i tre rader,
de två övre i munkstil, den understa innehåller de 19 gyllentalen
i runor. Översta raden lyder: +Bondo Friso me fecit, och Wim-
mer meddelar, att i angränsande härad på två funtar samma mäs-
tare likaledes tillkännagivit sig som tillverkare, på den ena med
namnformen Fondo Fris. Då förnamnet är latinisering ay det
danska Bondi, anser Wimmar, att tillnamnet knappt kan betyda,
att mästaren själv varit från Frisland, utan troligen, att hans släkt
härstammade därifrån. I Aftonbladet d. 2 apr. 1904 har jag på-
pekat, att namnet på funtens mästare säkerligen i förkortningen
bo \ fris förekommer i runinskriften L. 1950 Björksta kyrkdörr
(guj i sine i •iþær i :mœstœr ! 1ruþinger i : ok :bo Ifris : \ o :
alfa*!, enligt min undersökning 1900). Wimmer hänför Bårse-
ftmten till början af 1200 talet; antikvarierna d:r E. Ekhoff och
O. Janse, som jag rådfrågat, tro dock, att Björksta kyrkdörr till-
hör 1300-talet och tvivla även på att Bårse-funten är så gammal
som början af 1 2 0 0 -talet.
Ordsamlingen behandlar vart för sig det allmänna ordförrådet,
personnamn, ortnamn och latinska ord, vilken söndring är obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
