Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Anmälan. 193
delar aldrig bli föråldrat; det skall bättre trotsa tiden än de
granitblock, vilkas rnnor det lär oss tolka.
Stockholm d. 3 jan. 1910.
Erik Brate.
Richard M. Meyer, AUgermanische Religionsgeschichte, 638
+ X X s.} 8:o, 1910.
Förf. hade helst velat ”efter gammalt godt bruk” kalla sin
bok ”Germanische Mythologie”, men han fruktade för en förbland-
ning med de båda mytologierna af E. H. Meyer, så mycket mer
som hans grundåskådning i många punkter afvek från hans namnes.
Att den titel Meyer valt för sitt arbete icke heller är sakligt
oberättigad söker han visa i inledningens första paragraf. En
egentligen samgermansk mytologi eller religionshistoria kan af
brist på goda källor ej åstadkommas; i detta arbete afses i stället
den germanska nationens samfällda hedendom, såväl den samger-
manska som den särgermanska, hvilken senare afslutas med kri-
stendomens seger. Det är denna germanska religion, som förf.
här söker framställa i sina grunddrag och karakterisera i sin egen-
art. Hvad så beträffar förhållandet mellan religion och mytologi,
betonas, att dessa begrepp ingalunda täcka hvarandra, om också
af bekvämlighetsskäl gränserna dem emellan icke ens i detta arbete
strängt iakttagas. Båda hänföra sig till det öfversinnliga; men
mytologien inskränker sig till en rent andlig föreställning, reli-
gionen fordrar en praktisk verkan. Den senare är oupplösligt
bunden vid den individuella erfarenheten, vid det individuella be-
hofvet, under det att mytologien helt och hållet är samfundets
kollektiva egendom. Mytologien är emellertid icke, såsom t. ex.
Edvard Meyer anser, ett blott appendix till religionen, redan där-
för, att den öfverallt utgör en förutsättning för denna. Hvarje
offer förutsätter en mytologisk föreställning. — Religionen är alltså
summan af de föreställningar och handlingar, som bero på ett per-
sonligt förhållande mellan människor och mytiska gestalter. Dessa
enstaka handlingar kallas kulthandlingar, en kedja af sådana bildar
en rit, och sammanfattningen af de kulthandlingar, som hänföra
sig till en enskild mytisk gestalt eller en grupp af sådana, benäm-
nes kult. Förf:s uppfattning af förhållandet mellan mytologi och
religion, hvilken närmare utföres i Arch. f. Rel.-wiss. 9: 418 f.,
står i principiell motsättning till den af flera andra nyare myto-
loger företrädda (t. ex. Kauffmann o. Schück, se Arch. f. Rel.-wiss.
11: 114).
I sitt arbete vill nu förf. i första rummet framställa den ger-
manska religionen, men för detta syfte är en ingående skildring
ARKIV FÖ n NORDISK m .O LO O I XXIX, NT F (iu r> XXV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
