Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 Hjelmqvist: Till Wivallius.
(äfven i första personen) Hellquist, Studier i 1600-talets
svenska 144—146.
”Men will tu, Gudh mz tin grÿmheet
oss sÿndare tillskrifwa,
see, på tusendt hwem kan tig reth
till swar, o herre, gifwa?”
XX: 4, vv. 5—8 (1684), s. 91.
Beth i näst sista versen är säkert fel för eth (ieeth; jfr
eet XVII: 17, v. 3, s. 86). Wivallius har här parafraserat
Job 9: 3: ”Täckes honom [Gud] träta med honom, så kan
han icke swara honom ett emot tusende”.
Uti den variant till versen ifråga, som anföres i Schiicks
biografi öfver Wivallius s. 178, står riktigt:
”Ach på tusend kan iag ey ett
till swar tig, herre, gifwa”.
Uti Noreens och Meyers Valda stycken (båda uppl.)
anmärkes (se resp. s. 262 och 265), att i v. 4 meningen skulle
vara ”stå till svars (eller svara) infor”. Jfr det föregående.
”Aldrigh föres iag i werlden så långt,
för migh är Herren ther heema;
aldrigh läses iagh i boÿor så hårdt,
min siäll kan ingen doch klemma.”
XXII: 4, vv.1—4 (1634), s. 94.
I diktenfinnas helrim mellan verserna 2 och 4 i alla
strofer utom den ofvan citerade. Med anledninghäraf för-
modar jag, att Wivallius skrifvit trångt i st. f. hårdt.
Sedan jag gjort den ofvan angifna rättelsen, har jag
funnit, att det äldsta trycket (af 1680), se Dikter 12, har:
”Aldrig föres iagh i Werlden så lång . .
Aldrigh sätties iagh i Boyor trång.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
