Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindroth : Dikter om runornas namn. 285
är detta rätt ’). Kalldyr{r) finns också hos GA som biform till
kálldór ’Ferrum fragile & porosum’ a). Sedan Wimmer upplyst,
att det ’etwas undeutliche Zeichen’ i 687 som K. tagit for o- vore
det vanliga forkortningstecknet for ok, kunde óbrotgjam synas vara
helt ur världen. Men skulle inte K. här ha hindrats av särskilda
omständigheter från att blott se ett ok? ’Tecknet’ kan dock inte
vara vad som återkommer vid varje v. 2 och 3? Om så icke är,
vågar jag följande hypotes. Någon fann det naturligt, att alla
kenningarna borde gälla yr ’båge’ (det andra ordet var honom
kanske ock obekant). Genom att sätta till o- blev det möjligt att
låta kenningen (óbrotgjarnt járn) syfta på armborstet, lásbogi, som
i allmänhet var av stål (nyisl. stålbogi Hald.) 3). Sådana omtalas
alltifrån Sverres tid. Kenningen firda arm-brysti för ýr hos JO
visar, att man kunde ha sina tankar ditåt.
V. 3. Sedan Mogk PBB 7, 269 ocb Bugge Stud. over de
nord. Gude- og Heltesagns oprindelse sättes vanligen Fárbauti
med ä *). Därtill nödga oss skaldeställen (t. ex. Haustlçng 5,
Husdrápa 2). Men jag kan inte finna ’pilens jätte [Wimmer] eller
troll’ på sin plats och finner inga analogier. Brate har (Vitt.
Akad:s Månadsbl. 1886, s. 58) föreslagit att här läsa farbauti och
tolka fifu farbauti såsom ’den som slungar pilen i väg’, och det
förefaller mig antagligt. Redan JO b har ’jaculi excussor’, och
hans skrivning talar emot ä (i hans uttal). Och Hald:s farbauti
(ej ä!) kan ä-ndå inte gärna vara detsamma som det gamla ordet.
Han översätter ’nauta, remex, propulsor navis, Søemand, Rorkarl’.
— JOa:s fenju angr belyses genom JO a var. handa raun cda angr
’det som frestar på eller plågar (raödar) handen’. Alltså fenju
angr ’den som plågar pilen (genom att inte låta den vara i
fred’) 6).
IV. D e västnordiska rundikternas litterära historia.
I det följjande skall jag söka ge en sammanhängande skildring
av rundikternas uppkomst, deras ställning inom den omgivaude
kulturen och av arten av den tradition, varigenom de bevarats åt
vår tid. Därvid kan jag delvis bygga på de upplysningar som
ovan lämnats och de resultat som vunnits i fråga om textlydelsen.
Åtskilligt därav får sitt värde först som led i ett större samman-
*) Kenningen kan då inte vara äldre (på denna plats) än sammanfallet
ay -r och -rr (vilket dock kanske inte är så alldeles ungt).
a) GA hänvisar till en artikel Oyr (d. ä. väl Q*jr C or), men den
glömde han sedan bort att ge. — Ytterligare en släkting är säkerligen no.
dial, kaldøyra, f. och dithör. Koss, fast detta råkat in i folketymologÍBka
kombinationer.
*) Se Bjarnason anf. arb. 59.
4) Dock varken Hægstad o. Torp eller Zoëga A concise Diet. (1910).
Om mu en gång lästs farbauti i þrideilan, bleve väl betydelsen
också där ungefär ’pilens "buse7
”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
