- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugonionde Bandet. Ny följd. Tjugofemre Bandet. 1913 /
332

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332 Kock: EtymoL anmärkningar.
håller röd färg, ehuru den röda fårgen över huvud har
stor användning i den skånska konstvävnaden. Bland de
i Maria Collins skrift under rödlakan (bladet 3 från slu-
tet) återgivna fyra mönstren innehålla de två alldeles icke
något rött, och det tredje har röd färg blott i ytterst ringa
utsträckning. Karlin själv omtalar i sin skrift s. 26, att
rödlakansvävnaderna från sydöstra Skåne utmärka sig för en
tung, mörk grundton, beroende på den övervägande använd-
ningen av grönt och mörkbrunt, hvilken senare färg i Jär-
restads, Ingelstads och Herrestads härad var fullkomligt lokal,
liksom den grå i Färs härad.
Det torde vara mycket ovisst, om den röda färgen for-
dom spelat en större roll i rödlakans-vävnaden än i våra
dagar. Detta antagande synes Maria Collin draga i tvivels-
mål, då hon yttrar ”Skarlakansrödt lär ursprungligen haft
rik användning i detta väfnadsslag, och namnet rödlakan
tros härleda sig från skarlakan” (s. 39).
Jag sammanställer benämningen rö(d)lakan med det
under medeltiden använda östnordiska ryglakan, røglakan
”väggbonad, draperi”, som är sammansatt med rygger ”rygg”
och lakan ”duk, lakan”. Detta ord förekommer två gånger
i den fsv. literaturen. Yikarien vid Uppsala domkyrka Knut
ihågkommer år 1309 sitt kapell i sitt testamente: ”lego ad
capellam meam unum parum ryglakan” (SD. II 561). År
1340 testamenterar kaniken i Uppsala och Linköping Arvid
Karlsson ett røglakan till Gisle Ælinason: ”Item domino
gisloni ælinason illustris regis sweciæ militi vnam curtinam dic-
tam wlgariter røglakan” (gammal avskrift; SD. IY: 753). Det
medeltidslatinska curtina cortina, som ”vulgariter” kallas røg-
lakan”, återgives — enligt Diefenbach Glossarium latino-ger-
manicum — under medeltiden med det tyska ”vorhang, for-
hang am bet”.
Dessutom finnes i fornsvenskan även en feminin n-stam
ryglaka med samma betydelse som ryglakan. Den förekom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1913/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free