Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Beckman: Till VG\L:s hist.
Att särskilda stadganden intagas i våra landskapslagar
rörande konungens privaträttsliga förhållanden, är rätt säll-
synt. Konungens privaträttsliga förhållanden behandlades
nog efter allmän lag *). Jag kan blott erinra mig en enda
slående parallel. Östgötalagen har i ”Eghna salur”, flock 1,
alltså även här på av den kungliga rangen betingad plats,
en särskild bestämmelse, som ganska snävt begränsar den
tid, inom hvilken konungen, då han på gästabud skänkt bort
jord, äger återkalla sin gåva. En liknande bestämmelse
har influtit i YGL; den finnes i B 59 antecknad av Yid-
hemsprästens hand efter I JB 4, och den möter i II på
motsvarande ställe, JB 12.
Detta stämmer mycket bra med kända historiska för-
hållanden. En särskild bestämmelse rörande konungens jord-
affärer blev ingenstädes så tidigt behövlig som i Östergöt-
land, där både Sverkers ätt och Folkungaätten ägde stora
egendomar 2). Senare, då sistnämnda ätt fått rätt stora be-
sittningar även i YästergÖtland, så kom man att där känna
behov av samma bestämmelse.
Gå vi då tillbaka till bestämmelsen om den hemgift,
som en konung bör giva, då han ingår äktenskap med ut-
ländsk kvinna (utan konungarikis), så ha vi att göra oss
den frågan, om vi känna några tillfällen, då denna behövt
tillämpas just i YästergÖtland. Yi kunna lämna ur räk-
ningen Sverker och hans ätt, ty denna ätt var, som vi
påpekat, privaträttsligt sett en östgötaätt; om t. ex. Karl
Sverkersson efter sin mor ärvt en eller annan gård i
YästergÖtland (exempelvis Gudhem), så kan detta knappt
motivera ett stadgande av antydd art i Yästgötalagen, då
han hade rikligt tillfälle att ge sin danska brud en furstlig
*) Arvsbestämmelserna i äldre götalagar stämma utmärkt med vad vi
historiskt erfara om resp. ätters fastighetsarv ; se nedan citerade uppsats i
Personhistorisk Tidskrift 1912, s. 3, 5 o. 7 sep.
2) Närmare om denna sak se förf. i Personhistorisk Tidskrift 1912
(Tre konungaätter och deras jordegendomar i Sverige).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
