Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Beckman: Till VGL:s hist.
demars invasionshärar tillbakaslagna, men han var långt ifrån
någon tillintetgjord fiende; tvärtom kunde han nog uppställa
hårda villkor, om en sådan uppgörelse föreslogs som denna.
Och för övrigt var nog "Valdemar expert på västgötalag.
Saxo säger ju uttryckligen, att hans farfar Knut Lavard
fick en tredjedel av de gods, som Margareta Fredkulla fått
i arv eller hemgift, och Margareta hörde ju till den väst-
götska Stenkilsätten. I överensstämmelse därmed har jag
trott mig kunna i Yaldemars jordebok återfinna med säkerhet
två och med sannolikhet ytterligare två västgötska gårdar
(Arem = Aremma i Kind, Burghær = Borga på gränsen
mellan Laske óch Skånings härad, Yighby troligen = Yegby
i Kind och Wluærudh trol. = Ulvared i Gäsene). Konung-
ens talan på tinget kunde nu med all säkerhet föras av (se-
dermera?) lagman Eskil, som växt upp vid Knuts hov och
vars gemål kunde skänka Snorre Sturlason ”det märke, som
bars framför Konung Erik vid Gestilren” *). Allt synes mig
sålunda tyda på att Giptarbalkens första flock innehåller ett
beslut, varigenom YästergÖtlands landsting satt konung Erik
i stånd att på fullt bindande sätt bjuda prinsessan Bikissa
en morgongåva, som efter tidens förhållanden kunde anses
kunglig,- d. v. s. tolv marker guld eller som pant två byar.
Den kan således dateras till år 1210 efter d. 17 juni, då
slaget stod.
XII. Ytterligare om biskoplig och folklig lagstiftning.
I nr IX av mina förut publicerade uppsatser har jag
sökt uppvisa, att en mycket väsentlig del av nyheterna i
den yngre västgötalagens kyrkobalk var en direkt frukt av
Biskop Brynolf Algotssons arbete. Det var mig vid utar-
betande av nämnda uppsats fullständigt obekant, att liknande
åsikter förut uttalats och med väsentligen samma källmaterial
*) Om Eskil se närmare Petri, Lagman Eskil eller min skrift "Ur vår
äldsta bok7
7
, Stockholm 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
