Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 Hj. Lindroth: Yggdrasils ’barr’ och eviga grönska.
i stället svenskans komma på grön kvist *), något som L. säger sig
’i detta sammanhang’ inte begripa. Det bör väl bli mindre un-
derligt, om jag ånyo framhåller, att jag anser ’bladknopp’ och
’ungt skott, nyutsprungen grön kvist’ stå varann mycket nära
(samt att jag inte förnekat den senare betydelsens tillvaro). Att
det är fråga om ’det allmänna nordiska ordet barr1
, är klart (jfr
s. 222 n. 7).
Emellertid nödgas L. (Ark. 121 ff.) medge, att bet. ’barr’ på
Island sannolikt inte fortie vat oavbrutet in i senare tid. Det
var ju nämligen jag, som — detta bör väl framgå av min formu-
lering — på grund av att varken G. A. eller Hald. kände denna
bet. samt på grund av Þorkelssons behandling av ordet gjorde
detta antagande2). Nu har L. med också annat material3) be-
kräftat dess riktighet.
Men varför kan inte då bet. ’barr’ ha varit främmande för
Island redan på Snorres tid, Över 300 år efter öns kolonisation *)?
Naturligtvis hindrar inte detta, att den varit Snorre p erso n li-
gen (och andra mer beresta islänningar) bekant. Ja, för mig må
den gärna t. o. m. ha tillhört hans egen isländska. Därvidlag bör
dock en sak något beaktas. I nordiska språk finns ett annat ord
för ’barr’, nämligen nål. Detta uppträder så i åtskilliga norska
bygder (Aasen, utan lokalisering) ; redan därför är dess tillvaro på
Island rimlig. Efter Setäläs viktiga utredning av bl. a. de my-
tiska namnen Laufey och Nål (Finn.-ugr. forsch. 1 2 ,224, 1912), är
det också näppeligen möjligt att längre tvivla på denna betydel-
ses ålder; ty Nål betyder här ’barr’ 5). Väl ger samma utredning
som sannolikt resultat, att namnet Nål inte uppstått just på Is-
land; men det är minst lika rimligt att nål var Snorres ord för
’barr’ som att barr var det. Nu heter enens blad blaft eller
lauf*) (Ark. 121) — märk emellertid blöäin . . nålmynduä (Därs.).
Yäl kan nu nål ha åsyftat det enskilda barret vid sidan om
barr såsom kollektivbegrepp (jfr n. 4), men just i samma mån
*) Jfr nu särskilt biSta sitt bar.
2) ’Kanske’, resp. ’efter allt att döma’ äro de försiktiga uttr. jag nytt-
jar. (’Jag kan . . inte se, att Lindroth bevisat sitt påstående’ L. Ark. 121.)
3) Jag påpekar ytterligare, att het. ’barr’ visserligen, som L. anmär-
ker, finns hos Zoëga Isl.-enzk ordab., men bara om pine-noedles (jfr hans
fornisl. ordbok: needles of the firo r p in e).
*) Att betydelsen ö verh u vu d funnits på fastlandet före denna, har man
visserligen ingen anledning att betvivla (jfr formuleringen i Not med L. Ark.
122). Men ifråga om det v ä s tlig a N o rg e, där den näppeligen synes finnas
i våra dagar, är dess dåtida tillvaro icke a priori självklar. Ordet kan där
redan då ha syftat på hela grenarna (inklusive barren). Jfr s. 226 n. 2.
s) Så redan Bugge a. arb. 76, Kock IF 10, 101.
®
) Detta stämmer således inte med uttalandet Degtr. 673, att ’barr
och lö v äro två skarpt skilda ting, som aldrig brukas för varandra’ o
Det ord som haft den rikaste användningen har tagit död på det andra.
Stundom kan tvärtom ett sådant ord som detta senare hålla sig vid liv ge-
nom att i stället ta upp i sig (något av) det in n e h å ll, varför man har
flitigare bruk (så barr om lövträdsskott?).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
