Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 Olson: Ändelsevokalerna i ÖGL.
S:s egen uppfattning av växlingen i:e i Östgötalagen
står i den skarpaste kontrast till den av mig framlagda.
Enligt S. är den ofullständiga vokalbalansen genomförd i
långt vidsträcktare mån än jag kunnat märka, ja, man kan
enl. honom på visst sätt påstå, att den är väsentligen genom-
förd. Det är framför allt analogiförhållanden, som korsat
och neutraliserat balanslagens verkningar; men ”vidare kan
ordets eller uttryckets egenskap av fix och stående lagterm
göra, att det gärna vid avskrivningen får behålla sin gamla
form och vokalisation. Lagspråket liksom det kyrkliga språ-
ket är ju i hög grad konservativt. Ett närmare studium av
de enskilda fallen i sammanhängande text kan ock ibland
ge förklaringen till undantagsskrivningen”. (S. s. 17).
I enlighet med dessa synpunkter delar S. undantagen
från balanslagen i tvänne grupper.
Den första omfattar sådana former, ”som visa i tack
vare analogisk påverkan, vare sig en stark sådan från en
(i lagen ofta vanligare) växelform på -ir, t. ex. pres. ind.
spilli(r) "spille, plur. mask. riki(r), lœki(r) etc., eller en svagare
sådan från närstående former med ljudiagsenligt i, t. ex.
konjunktivformer sådana som gialdi med sitt i analogiskt från
de kortstammiga (giui, krmui, liui etc), från konjunktivens
2 och särskildt 3 pers. plur. med ändeisen -i(n) och
från svaga verbs JMösa i-form (röri) i pres. ind. liksom ock
möjligen från motsvarande passivformer gialdis, spillis, köpis
etc., eller såsom pret.-former med än svagare påverkan från
former i verbsystemet med ljudiagsenligt i”.
Den andra gruppen innehåller former, ”vars i bevarats
genom vissa egenskaper hos ändelsevokalen själv, varvid jag
syftar på den ostadiga dativändelsen hos särskilt rena a-stam-
mar och mask. i-stammar” *). Även här har dock analogiskt
inflytande till i-ets förmån gjort sig gällande, varför ingen
fast gräns finnes mellan denna och första gruppen. "Hit
f) Jfr närmare nedan s. 292 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
