Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 355
Det bör övervägas, om vokalisationen i M-stammarna, använda
såsom första kompositionsleder, bör förklaras i överensstämmelse
härmed. Som bekant använda de västnord. språken vanligen denna
vokalisation : biom ’björn’:biarndÿr etc., skioldr ’sköld’:skiald-
sveinn1) etc. — Jciolr ’köl* :kialvegr etc., miopr ’mjöd’:miapveitir.
Nu bar redan gotiskan under inflytande från a-stammarna låtit
’kompositions’-vokalen i *- och «a-stammar stundom utbytas mot
’kompositions’-vokalen a, t. ex. «-stammen *gardi- (nom. gärds) :
garda-tvaldands, mipgardawaddjus (jämte midgardiwaddjus) — ia-
stammen andeis ’slut’ : andalaus (jämte andilaus’, se Kroescb i
Modern Philology Y, 379). Jmf. även att gr. l%dv-o-£iötfg, JtatQ-o-
uaöiyvrjrog etc. på analogisk väg fått o från o-stammarna. Att
beakta är vidare, att i fnord. literaturspråken gamla M-stammar
ofta antagit a-stamsböjning, t. ex. isl. ack. pl. osu och åsa till
osst åss; fsv. nom. pl. biomar etc.. Den nyssnämnda vokalisatio-
nen i komposita förklaras mycket enkelt, om (vissa) M-stammar
under urnord. tid fått ’kompositions’-vokalen a från a-stammarna,
dvs. urnord. *berna-dium blev biarndÿr, *kela-weguR blev kial-vegr
etc., *meda- blev miap- i miap-veitir (kiolspia etc. i motsats till
kialvegr etc. förklaras naturligtvis lätt genom rekomposition med
kiolr etc.) I överensstämmelse med biarndÿr etc. kunna också
vçllr ’slätt’:vallgangr etc., kvæn ’hustru’:kvänfang etc. upp-
fattas, men det är ej nödvändigt att fatta frånvaron av M- och
«-omljud i första kompositionsleden på samma sätt som närvaron av
a-brytning i första kompositionsleden. Jmf. i viss mån Kock i
Beitr. XV, 265 f.
Då emellertid ia i giaf- etc. m öjligen kan uppfattas
även på annat sätt (jmf. t. ex. Kock i Beitr. XX, 135), så
bör måhända icke avgörande vikt vid a-brytningens
bedömmande läggas på komposita sådana som giafmildr,
fialhçgy.
Emellertid uttalar Hesselman den meningen, att den
för det västnord. språkområdet enligt hans uppfattning rå-
dande ljudlagen för den äldre a-brytningen skulle hava gällt
även för vissa (särskilt västliga) trakter av Sverge. Visser-
ligen uttalar han sig ganska vagt, och man kan därför
möjligen något tveka om rätta uppfattningen av hans ord,
*) När i fnorskan jämte Skialdulfr Skialdulfr även Skeldulfr anträf-
fas, så är e troligen blott en annan s t a v n i n g för ia efter k.
A R K IV F Ö R N O R D IS K FIL O L O G I X X X , N T F Ö L JD X X V I. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
