Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 Kock: Brytningen i fno. språk.
H. har därem ot icke anfört någon urspr. kortsta-
vig mask. a-stam med obrutet e 1).
Yi övergå till de n eu trala a-stammarna. H. anför
vissa kortstaviga med obruten vokal, om vilka straxt nedan.
Med stor styrka bör framhållas, att man även på det
västnord. språkområdet har också lån g stav ig a neutrala a-
stammar med (uteslutande eller fakultativt) obruten vokal (jmf.
den ovan s. 362 nämnda literaturen), t. ex. nest ’reskost’
(jmf, verbet nista < *nestian) — segl ’segel’ (jmf. verbet
sigla) — berg jämte biarg ’berg’ — fell jämte fiall ’berg’
— bokfell ’pergament’ jämte berfiall ’björnhud’ — spell jämte
spiall ’förderv’ — speld jämte spiald ’fyrkantig tavla’ —
gupspell jämte gupspiall ’evangelium’ 2).
Det obrutna e i t. ex. segl förklaras sålunda: Ördet böj-
des under urnord. tid sg. nom. ack. *segla1gen. *seglas, dat.
*segle — pl. nom. ack. *seglu, gen. *seglö yngre segla, dat.
seglum. När den äldre a-brytningen inträdde, skulle a-bryt-
ning ljudlagsenligt ha genomförts i nom. ack. sg. *segla och
gen. sg. *seglas, men ändelsevokalen u förlorades senare än än-
delsevokalen a, och då alltså den äldre «/-brytningen inträdde
senare än den äldre a-brytningen, så kvarstod alltjämt e i
fem kasus: dat. sg. *seglë och hela pluralis. Det i dessa
fem kasus kvarstående e vållade, att den äldre a-brytningen
icke häller inträdde i de tre kasus nom. ack. gen. sg. Man
böjde alltså under senare urnord. tid: sg. nom. ack. segl,
gen. segls, dat. segle — pl. nom. ack. *seglu, gen. segla,
dat. seglum, Något senare skulle den äldre w-brytningen
•) Hesselman nämner s. 40 även det nyi9l. av Bj. Haldorsen upptagna
spélr m. ’clatrum, sprinkelverk, gitterverk’, men han anser själv troligast, att
ordet icke hör hit, utan att det motsvarar fornisl. spglr rail, bar, latice-
work\ Sistnämnda uppfattning är nog riktig, och vi behöva därför alldeles icke
här diskutera det nyisl. spelur, som jag icke återfunnit i något annat lexikon.
3) Däremot hör kerf \k ia rf ’kärve’ ej med säkerhet hit, då såsom H.
s. 34 nämner, kerf påvisats blott i en fnorsk hs., i hvars språk man kan
misstänka utvecklingen kia rf ;> kicerf (skrivet kerf).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
