- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
371

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Brytningen i fno. språk. 371
ning väsentligen hänvisad till det yngre språket. Nu har
dat. sg. av detta ord stor användning. IED. anför från en
visa exemplet úr peli þráð at spinna, och i betydelsen ’dis-
position’ dessutom uttrycket i peli ni&ri (så ock Björn Hal-
dorsen, som översätter ’i sindets inderste’). Kompositum nát-
tarpel ’den mörkaste delen av natten’ finnes flera gånger i
fornisländskan, men (att döma av de utförda citaten i lexika)
uteslutande i dat. sg. : á náttarpeli. Denna omständighet, att
dat. peli är en särsk ilt bruklig form, har kraftigt bidragit
till att isländskan bibehållit obruten vokal i pel.
Men härtill hava andra moment kraftigt medvärkat,
nämligen :
1) Ordet finnes som senare led i åtskilliga komposita
såsom (det anförda) isl. náttarþel’, nyisl. hugarpel, hjartapel
’disposition of mind or heart’; nyno. Jcragetel ’tøiet eller væv-
stykket i en krave’; ryetel ’den egentlige væv (rænding og
islæt) i et sengeteppe, i modsætning til de indvævede nopper’;
maanetel ’den mørke deel af maanen, som viser sig kort før
og efter nyet’. Bom bekant uteblir den äldre «-brytningen
i senare kompositionsleder med semifortis (Kock i Ark. nf.
II, 50 noten). I dylika komposita kvarstod därför -pel obru-
tet och påvärkade sedan simplex.
2) Såsom nyss nämnts, har av urnord. *pela ’grund’ etc.
den maskulina w-stammen urnord. nom. *pela, obl. kasus
*pelan ’grundfrost’ etc. avletts. När den äldre «-brytningen
skulle vid «-förlusten inträda i nom. ack. sg. av det neutrala
urnord. *pela, inträdde som bekant ingen «-brytning i den
maskulina w-stammen nom. *péla (yngrepéli), obl. kasus
*pelan (i hvilken ju intet «-ljud förlorades). Inflytande från
den maskul, w-stammen nom. *pela (isl. peli) bidrog därför
till att nom. ack. sg. *pel(a) ’grund’ förblev obrutet.
Emellertid har ordet pel dialektiskt «-brytning i norskan ;
målet i Romerike har nämligen kjæl (< *pial, hvilket även
H. s. 68 noten anser). I en västnord. bygd förmådde alltså de
A RK IV FÖ R N O R D ISK FIL O L O G I XXX, N T F Ö L JD X X V I. 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free