- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettionde Bandet. Ny följd. Tjugosjätte Bandet. 1914 /
380

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

B80 Kock: Brytningen i fno. språk.
tum ófiot en snarlik betydelse: ’knibe, ond skjæbne’. Nu
användes i de forngerm. språken som bekant icke blott ett
negerande prefix un-, utan också ett un- med förstärkande
betydelse, t. ex. got. misso ’wechselseitig’: urnord. *unmiss-
samnord. Umiss- (umisum Rök) > isl. ymiss ’växlande’; jmf.
Hoefer i Germania XIY, 203 ff., Bugge i TfPh. YIII, 303,
Kock Sv. ljudh. I s. 475. En dylik betydelse kan ó- ha i
éfiöt :fiöt, eftersom fiöt betyder ’hinder, skjæbne’, ófiöt ’knibe,
ond skjæbne’ 1). Ordet fiöt n. pi. (c *fetu) synes etymolo-
giskt sammanhänga med isl. fioturr ’fjätter, band’. Jmf. t. ex.
att eng. f etter ’a chain or shackle for the feet’brukas i överförd
mening om ’anything that confines, impedes, or restrains; a
check, restraint” (den eng. Oxford-ordboken) ; nsv. verbet
fjättra användes som bekant i liknande överförd betydelse.
Jmf. med fiöt ’hinder’ även de hos Bj. Haldorsen upptagna
fiötlur f. pi. ’tricæ, hilde, forvikling’ och verbet fiötla ’nodare
et renodare, knytte, binde’ 2).
Nu är m öjligen fioturr och därför även fiöt ’hinder’ be-
slä k ta t med subst. fet ’fjät’, men detta är naturligtvis något
helt annat än att — såsom H. vill — ófiot ’o-fjät’, ’felsteg’
skulle vara pluralis till fe t ’fjät.
Även om dessa sista anmärkningar om ofiöt icke skulle
i allo hava träffat det rätta, så vågar jag bestämt påstå, att
*) Alternativt skulle man kunna misstänka, att ån. key. fornisl. ófiöt
är sammansatt med o/- och fiot, men att *offiot ombildats till öfiot, Jmf. att
of- i fsv., särskilt framför labial konsonant, icke sällan har förlorat v-ljudet
och fått formen o-, t. ex. o(f)myhin. o(f)blidher etc.
*) I en lausavisa av Egill Skallagrimsson (Finnur Jónsson Den norsk-
isl. skjaldedigtning IB s. 46) finnes ett till sin betydelse a l l d e l e s d u n k e l t
fiot, Egilsson Lexicon poet. (1860) översätter det med ’vinculum’ och anser
det bero på apokope w
pro fjötr* (= fioturr). — Visan har denna sats: "vér
deildum fiot foldar fold væringia”. Finnur Jönsson yttrar i Lexicon poet.
(1913 s. 144), att "
foldveeringi bör rimeligvis skrives i to ord; sammenhæn-
gen er iøvrigt meget dunkel og opfattelsen usikker; mulig skal foldar fjgt-
vceringi forbindes i betydningen ’slange’, hvis fold er ’guld”1 (jmf. ock s-
138). Detta *
fiot" är naturligtvis allt för osäkert för att komma med i räk-
ningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1914/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free