- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
7

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olson: Urg. hw i nord. språk. 7
*slaiwa- ”slö”, vilket dock från betydelsens synpunkt är föga
tilltalande *).
Det sista av de ovan anförda orden, ”tå”, kunde ha
någon betydelse för här föreliggande fråga, om plur. isl. fsv.
tær vore så gammal, att den ginge tillbaka till ett urnord.
*taihwiR. I sådan händelse kunde utvecklingen näml. endast
ha varit denna: HaihwiR> *táhwÍR (> *tähiR) > *taÍR > tær.
En motsatt behandling av hw skulle ha gett: *taihwiR>
HáhwÍR > *täwiR > *tæwR > *tiór (jfr beträffande æw > ió
Kock Arkiv 17: 355 ff. och v. Friesen Till den nord,
språkhist. 1: 30 ff.). Emellertid är ju ordet icke från början
kons.-8tam, utan ö-stam, och plur. tær kan, ehuru samnor-
disk, vara av så sent datum, att formen blir irrelevant för
frågan om utvecklingen av hw.
Lika litet bevisande vare sig för den ena eller den
andra behandlingen av urnord. hw äro de fem. öw-stam-
marna.
Ett urg. *rûhwiôn (Fick Yergl. wb.4 3: 350) kan ha
ljudlagsenligt utvecklat sig över *ruhiö > *rUia till nor. och
sv. dial, rya (Aasen, Rietz). Men då även med motsatt
behandling av hw den oblika formen i alla händelser skulle
bli ryu med w-förlust framför w-et, kunde naturligtvis ett
ljudlagsenligt *rywa (< rûwiô < *rühwiö) ytterst lätt ha om-
bildats efter den oblika formen (jfr beträffande dylik analo-
gisk w-fbrlust t. ex. isl. fsv. gata: got. gatwö, isl. nysv.
svala: fht. swalawa osv.). Ordet bevisar således ingenting.
På samma sätt som med nyssnämnda ord förhåller det
sig med urg. *sehwön (Fick Yergl. wb.4 3: 425) > isl. -sjå
(i sammansättningar ásjá, eptirsjá etc.), fsv. -sea (forsea
m. fl.) och med urg. *sihwön (Zupitza Die germ. gutt. s.
f) Med avseende särskilt på Falks ena alternativ till förklaring: "den
hvis bid ær slövt" må anmärkas, att ormslån i äldre tid ansägs som giftig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free