- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
24

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 Olson: Urg. hw i nord. språk.
Den slutsats, som av det framlagda materialet kan
dragas, synes mig trots de reservationer som måst göras,
vara den, att den avgjort största sannolikheten föreligger
fór att förbindelsen rhw genom bortfall av h utvecklat sig
till rw (där w sedan efter vanliga regler kvarstått eller
bortfallit). Utvecklingen är således motsatt den av postvo-
kaliskt hw. Att i denna motsättning emellertid icke ligger
något, som talar emot sannolikheten vare sig av det ena
eller andra utvecklingsförloppet, är uppenbart. Emellan två
andra konsonanter visa som bekant i de nordiska språken
även de mest energiskt uttalade konsonanter stor benägenhet
att förstummas, och att det säkerligen redan tidigt föga ut-
talsstarka h i denna ställning lättare försvinner ur uttalet
än i ställning efter vokal, är icke överraskande.
Det vunna resultatet torde kunna få pr analogiam tilläm-
pas även på ljudförbindelsen lhwy ehuru materialet här är
dels motsägande, dels osäkert.
På grund härav torde näppeligen med Fick Yergl. wb.4
3: 81, Falk o. Torp Et. wb. 2: 453, Pipping Xen. Liden. s. 143
ial. hylr ”gol” böra härledas ur ett urg. *hulhwia-, ehuru
med antagande av en annan utveckling av 11tw ett *hulhwia,R
skulle ge *hulMan > *hulia,R > hylr, plur. *hulhwiön > *hul
Mor > *JiuliaR > *hyljar osv. (Jag bortser här från Pippings
förklaring, enligt vilken sing, givit *hulhunan > *hyluir,
plur. däremot — med w-förlust framför det sedermera syn-
koperade ?
’-et — *hulhwiöR > *hulhiöR ;> *huliöR :> Viylar) !).
— Härledningen ur *hulhwia- förkastas även av v. Friesen
Xen. Liden. s. 239.
Svåra att i detalj bedöma äro de växlande namnen för
”aira flexuosa” i nor. dial.: smelve, smylve, smele, smile,
smyle, smyly, smøl, för vilka jämte de nära besläktade mht.
1) Atfc formen *hulhi$R skulle ge *hyljar, icke hylar, har framhål
ovan s. 22. Hur man från P:s former sing. *hylvir, plur. *hylar kan komma
fram till den faktiska böjningen h ylr: gen. sg. hyljar, är svårt att inse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free