Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Förlust av w. 127
vakta osv., men kvarstår i andra, t. ex. pres. ind. sing.
*wakwîR > *wœk{k)wïR > vølc(k)vir osv., varefter genom ut-
jämning dubbelformer uppstått i hela paradigmet. Onekligen
äro här formerna utan w-omljud mycket vanskliga att på
annat sätt förklara, om man skall antaga, att ordet utveck-
lats ljudlagsenligt. Men så är sannolikt ej fallet. Själv
medger P., att sammanblandning sannolikt delvis ägt rum
med verbet vekkia ”väcka”, och utan tvivel ligger häri hela
förklaringen till den oregelbundna formbildningen. Detta
synes mig göras så gott som alldeles säkert därigenom, att
andra verb av samma typ icke visa ens spår av dylika
växelformer (søkkua, sløkkua, hrøkkua, støkkua, prøngva,
sløngva osv.), ehuru förutsättningarna för de omljudslösa for-
mernas uppkomst på ljudlagsenlig väg ju här varit alldeles
de samma.
Även växlingen isl. smkia : (sällsynt) sýkua, isl. vikta :
(sällsynt) ýkua, isl. strýkva : fsv. (sällsynt) strika vill Pipping
draga in under sin teori, i det han menar, att formerna
utan w-omljmd utgå från pres. ind. sing. *swíkwÍR > *s w ïMr
> suíkr etc., där enligt hans mening w skulle bortfalla, for-
merna med w-omljud däremot från böjningsformer med bi-
behållet w. varefter utjämning inträtt i båda riktningarna.
Yad isl. strýkua : fsv. strika beträffar, har växlingen y : i
emellertid uppenbarligen ingenting med det här diskuterade
problemet att göra. Strika förekommer, så vitt jag funnit,
endast i formerna hupstriker, hudstrikœ, hupstrikæ i YGL
II och pres. strikær i en stadga för Sankt Görans gille vid
Kopparberget från senare hälften av 1400-talet. Den förra
av dessa skrifter har många ex. på v i st. f. g (se Kock
Sv. ljudhist. 1: 481), den senare (som är helt ringa till sitt
omfång) visserligen icke ytterligare ex. på delabialisering av
långt y) men flera av kort: skilloger, skillogan, nitthoy drik-
keno[m]. Något tvivel om «-ets sekundära ursprung kan
därför icke råda, och strika är alls icke att — såsom dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
