- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
142

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 Olson: Förlust av w.
antagande av P:s mening, men att endast i ytterst säll-
synta fall teorien om w-förlust skulle erbjuda någon lätt-
nad vid formernas förklaring, och att gentemot dessa stå en
mängd fall, som med antagande av P:s sats skulle kunna
förklaras endast genom mycket invecklade och osannolika
analogibildningar och delvis alldeles icke skulle kunna
förklaras.
Slutsatsen synes mig vara, att den av P. framlagda
meningen i denna punkt är ohållbar.
II.
Enligt Pipping har w bortfallit framför en sedermera
synkoperad vokal vilken som helst, då det följde omedelbart
efter en kort palatal vokal.
P:s bevismaterial är mycket ringa: *hlewa > isl. Hé (jfr
Fick Yergl. wb.4 3: 109), *Elewan> isl. Elér (jfr Kock
Indog. forsch. 10: 106), *knewa > isl. Tmé, fsv. knee, *trewa
> isl, tre, fsv. træ, urnord. -pcwan > isl. -pér (som senare led
i namn), *pewanm > isl. péna ”tjäna”.
P. gör ej själv uppmärksam på, att alla hans exempel
i stammen ha ett kort c, och att den sedermera synkoperade
ändelsevokalen överallt är ett kort a. Detta förhållande är
emellertid av stor vikt för frågan. Ty, så vitt jag kan se,
måste beviset för w-bortfall och således en utveckling: *hlewa
>*hléa>hlé osv. i st. f. den vanligtvis antagna: *hlewa>
*hlew > hlë etc. helt och hållet ligga i saknaden av a-bryt-
ning, vilken man skulle vänta. Nu är emellertid att märka,
att a-brytningen i hlé, Elér, tré ljudlagsenligt uteblivit
på grund av den, såvitt jag känner, av alla forskare erkända
regeln, att ett omedelbart före e-et gående l eller r förhindrar
brytningen *). I -pér, som uppträder endast i (relativt oak-
centuerat) senare sammansättningsled, har man rätt att icke
1) Jfr senast Hessehnan Västn. stud. 1: 1, 30.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free