- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioförsta Bandet. Ny följd. Tjugosjunde Bandet. 1915 /
144

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144 Olson: Förlust av w.
sedermera synkoperad vokal vilken som helst, då det följde
omedelbart efter lång palatal vokal. P. söker visa den
olika utvecklingen i västnordiskt och östnordiskt språk genom
följande ex.:
urn. Hivas, ”idegran” >• fvästn. yr : östn. Hr (i ort-
namn: Ikulla, Idale, Isätra osv., Sahlgren Landsm. 1912,
s. 69, 70);
urn. HiwaR >
>fisl. Tyr (fýsdagr) : östn. tlr (fgutn. run.
Sigtiir Hemse, tir Sanda; Pipping i Yitt. Åk. månadsbl.
1900, s. 51 med not 4); sv. tisdag, da. tirsdag;
urn. *bnva > fisl. ly(-fluga) : östnord. (vanl.)
urn. *bllwa- > fvn. bly : fsv. (stundom) bli, nygutn. bläi
(< bli)-
urn. *sliwa > fisl. sly ”slemaktiga vattenväxter” : ä. nysv.
sll ”slem”, da. sli ”eryngium maritimum”;
urn. *kllwa :> östn. kli (fsv. sällan kly).
Själv medgiver Pipping, att flera av dessa ord ingen-
ting bevisa i frågan, då vokalväxlingen kan förklaras på
mer än ett sätt. Så är fallet med ly :b i (P. s. 164) *),
bly\bli (P. s. 165), sly:sli (P. s. 165) samt östnord. (kly:)
kli (P. ibidem). Till dessa kan läggas fisl. yr : östnord. Hr,
då ju nämligen i-et i den senare formen enkelt och natur-
ligt förklaras genom utjämning från den en gång befintliga
ljudlagsenliga plur. Hwar (jfr fvästn. gen. pl. ifa, Sperber
hos Sahlgren Landsm. 1912, s. 65 f.).
Av större vikt är emellertid i detta sammanhang, att
den åberopade fördelningen mellan västnordiskt och Östnor-
diskt språkområde i själva verket är föga utpräglad. A ena
sidan har ju nämligen även östnord. y : fsv. by (så pass van-
lig biform till bi, att den näppeligen kan förklaras som blott
skriftform; jfr även, att Franckenius Spec. bot. A 3 b 1638
*) A tt grundformen, här är *bïwa är f. ö. ett ohevisat antagande. An-
norlunda t. ex. Kock Sv, ljudhist. 1: 4T8, Noreen Altisl. gram.3 § 7å. 6,
Tamm Et. ordb. Den sistnämnde framhåller med rätta, att de västgerm. for-
merna göra en form utan w även i de nord. språken sannolik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1915/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free