Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olson: Anmälan. 225
träda och särskiilt då med avs. på växelformer, som i olika stilarter
kämpa om herrraväldet. Förf. jämför med varandra i synnerhet en
del former och bildningar ur talspråk och normalprosa och finner
ofta den förra stilartens uttryck från välljudets synpunkt att före-
draga; t. ex. italspråkets a i den feta herrn emot skriftspråkets
fete, talspråkspllur. ögona, lakana, bena o. d. emot skriftspråkets
Ögonen etc. Tiunga, enformiga eller missljudande äro sådana i
skriftspråk alltfför ymnigt förekommande ändelser som -ande, -ing,
-else, -het, sara:mansättningar som lotsbrist, skjutskicklighet osv.,
passivformer soim lästs, fä sts etc. gentemot talspråkets enklare ut-
tryck el. omskrivningar.
Några upjpsatser äro ägnade åt förklaringar av enskilda ord
el. uttryck. L iin d roth behandlar under rubriken En omtvistad
etymologi det ffisl. illr, fsv. ilder, som han härleder ur de synko-
perade formerma av *iåil- (el. läal-), identiskt med fht. ital, feng.
idel, fsax. idol, idil. — Frågan om etymologien av Medelpad torde
ha fått sin slu tliga lösning genom H u lt m ans uppvisande av ett
östsv. pada (fs;v. *padhi) i bet. ”ådal”, identiskt med feng. p a ä
etc., varmed redan Rydqvist (Sv. Spr. lag. 2: 272 not) samman-
ställt senare leiden av vårt ord. Enl. H. kan namnet förklaras
antingen som em sammansättning med adj. mœdhál- (det finge då
bet. "den mellersta ådalen”, dvs. Ljusnans) eller hellre som en
ordfogning (i) m adhal padha ”(landet) mellan ådalarna” (dvs. Ljung-
ans och Indalsäilvens). — C elander skriver om fsv. enncet ping,
som han säkerlligen riktigt sammanställer med isl. ein-ndttr ”en
natt gammal” <och tolkar: ”ting som hålles inom ett dygn efter
stämningen”, sfumt om de fsv. uttrycken bara in fæ sta ok køpa,
mep fastum ok- køpum o. d., vilkas fa sta och køpa han (såsom
anm. i Ostg. ljudl. s. 19 alternativt, men utan ingående motive-
rÍEgi gjort) förklarar som piur. af fa ste m. (= faste) och køpe m.,
östgötsk benämming för ett visst slags köpvittne.
I den lilla uppsatsen Till svenska versens historia lämnar O.
S y lv a n bidrag till frågan om P. Lagerlöfs metriska teorier ’).
Bland de iicke n o rd isk a bidragen synes anm. särskilt W ik-
lu n d s uppsats Skandinavien som Ö i lapparnas föreställningar vara
av intresse. Fcirf. visar, att det lappska skadesi-suolo (skadasa-
sullo osv.) ”Skandinavien”, ”jorden” är en översättning av ett ur-
nord. *skadin-amjö 1. dyl. (latiniserat Skadinavia, Skandinavia) —
icke, som Miilhenhoff antog, tvärtom — och att således lapparna
lånat den genoun detta namn uttryckta föreställningen om Skan-
dinaviens (och jordens) utseende liksom så många andra kultur-
element från germanerna.
*) Jämför marnera utförligare om samma frågor Fr. Sandwall i Språk
och stil 13: 1 if. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
