Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock; Brytningen i fno. språk. 387
Han menar, att det nyno. verbet kjaka ”kives, trætte, kjævle”
är därav avlett, hvilket senare nog är riktigt. Också i nyda.
bygdemål anträffas kjage. Nu är att märka, att substantiv av
i fråga varande betydelse mycket ofta användas såsom senare
kompositionsleder, emedan överkäken och underkäken ofta
omtalas såsom hvarandras motsatser. Så har nynorskan
yverkjake, underkjake, nerkjake (Aasen, Schiøtt); nysvenskan
överkäke, underkäkey forndanskan yuer kiape ”överkäke” nyda.
overkæbe, underkæbe, modern jutländska nederkjæbe (Feil-
berg); jmf. även nyno. underkjeft (Schiött), nederkjeft (Aasen),
fsv. nidherkiœpter.
I fall nu nyno. kiake, da. *kiake nyda. dial, kiage äro
gamla ord, så hava de utan tvivel även fordom mycket an-
vänts i sammansättningarna yfirkiaki, úndirkiaki. Eftersom
dylika vanliga komposita hade levissimus (ej stark levis)
på ultima, så inträdde i dem den yngre «-brytningen ljud-
lagsenligt (jmf. ovan s. 329 f.). Delvis härifrån har simplex
kiake (kiage) fått sin vokalisation.
Då emellertid fornspråken hade ett annat synonymt eller
väsentligen synonymt ord isl. kiaptr fsv, kiæpter fda. kiœft
med ia, så har ia överförts till kiake {kiage) delvis från detta
synonyma ord. I norskan stadgades ia ytterligare genom
påvärkan av det med kiake alldeles synonyma kialki. I fall
verbet kiaka avletts av kiake (*keki) redan före brytnings-
perioden, så är dess ia klart redan därigenom, att verbet
kiaka böjes såsom kalla.
Emellertid har något *kiaki med brytning ej påvisats från
något nordiskt fornspråk. Det är därför ovisst, om nyno.
kiake nyda. kiage äro gamla ord. Eftersom nu fornfrisiskan
använder keke, sthiake, ziake ”kinnbacken” (Richthofen Alt-
fries. Wörterb., van Helten Zur lexikographie des altostfrie-
sischen), så är det mycket möjligt, att det nord. *kiaki (nyno.
kiake, nyda. kiage) är ett frisiskt låneord, som införts över
Danmark. I så fall hör det över huvud alldeles icke h it
ARKIV FÜK NORDISK FILO f.OCI X X X I. .NT F Ü IJD X X V II. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
