Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 339
sonliga konkreta och även till maskulina djurnamn avledningar
på -si i det nordiska fornspråket, t. ex. beri ”björn” (jmf. fht.
bero), fsv. Bæri (använt såsom personnamn i de sammansatta
ortnamnen Bœrastadha, Bærasta): isl. bersi bessi ”björn” (nsv.
bjässe ”stor grov karl”); jmf. vidare isl. bamsi ”björn”, gassi ”gås-
karl”, nyisl. hunzi (: hundr); jmf. Hellquist i Ark. nf. III, 153,
Lidén i Stud. i nord. fil. I, nr 1 s. 11 ff. På alldeles samma sätt
bildades till heri ”hare” avledningen *hersij och liksom ofta an-
nars (jmf. t. ex. det anförda isl. bersi: bessi) assimilerades rs till
sSj alltså Viessi. Naturligtvis kan även till *hesi ”hare” med
kort ,s
* hava bildats avledningen *hessi.
Efter den yngre brytningens inträdande i långstaviga
ord med w-förlust böjde man ljudlagsenligt nom. *hessi: obl.
kasus Massa. Det kortstaviga *hesi hette däremot ljudlags-
enligt i obl. kasus *hesa. Men då nom. såväl av *hesi som
av *hessi hade obruten vokal, så är det naturligt, att ia
iniördes till de obl. kasus även av Viesi. Nom. Viessi: obl.
kasus Massa = nom. Viesi :x\ x = Masa.
Efter utgivandet av min avhandling om brytningen i
Ark. nf. XIII har Kahle i Ark. nf. XXII, 249 från Di-
plomat. norvegicum III, 56 antecknat ett såsom tillnamn
använt ânaÇ Åey. skiati i sammanställningen Eywindr skiati
(diplomet är från 1300-talet). Detta anför nu H. s. 19
emot mig, även om han icke synes lägga vikt på det, efter-
som han anser det ”dunkelt”. Han är emellertid (se noten
s. 19) böjd för det antagandet, att skiati är en sidobildning
med annat avljudsstadium till sv. skati ”något framskjutande
eller uppstickande, smal udde, trädtopp”, no. skat n. ”trädtopp”.
Att här tänka på ett annat avljudsstadium till skati
är dock djärvt.
Jag ser i skiati helt enkelt samma ord som det nyno.
av Ross från Salten anförda adjektivet skjaat ”haarlos” (ex.
skinne æ skjaatt). Härtill finnas även verben skjaata ;;göra
skallig”, skjaatna ’’bliva skallig”. Tillnamnet skiati är be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
