Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 345
mellan den yngre brytningen och k van t itets-förhållandena
hos ändelse-vokalerna.
För att belysa, huru längden hos ändelsevokalerna a,
u i etä ”äta’1
, beru (obl. kasus till bera “björninna”) förhind-
rade den yngre brytningens inträdande, framhöll jag, att det
yngre «-omljmdet i de nordiska språken värkades av ett
kort, men icke av ett långt «; så finnes intet «-omljud
t. ex. i isl. m å ttig r ”mäktig”, äldre *m ättigR (jmf. got.
m ahteigs). Denna mening om /-omljudet hade jag fram-
ställt redan i avhandlingen Till frågan om w-omljudet i
fornsvenskan (1891, i Sv. landsm. XII, nr. 7) s. 27 noten
2; jmf. vidare den av mig i Ark. nf. XV, 248 anförda
literaturen.
Nu opponerar sig H. s. 7 f. emot min, senare av
andra forskare antagna, mening, att /-ljudets forna längd i
m å ttig r osv. skulle hava förhindrat omljudets inträdande.
Han yttrar:
"
’Utan att närmare vilja gå in på denna fråga vågar jag påstå, att det
ingalunda kan. anses ‘
bevisat, att det just är den fo n e tisk a n atu ren av
d etta t, d ess lä n g d , som är orsaken till att den föregående vokalen sak-
nar omljud. Denna egenhet förstås nämligen bättre som b eroen d e på
a ss o c ia tio n m ed n ä rstå en d e ord form er. Också i en mängd andra fall,
både i nordiska språk och i västgermanska språk, har ju omljudet upphävts
genom association. M åttigr ingår i isländskan i ett paradigm, som heter
så: kasus nomimativus måttr, adjektivkasus måttigr. Det är möjligt, att
paradigmet en gång lytt: máttr, *mœttigr . .
Detta är ett resonnemang av synnerligen stor djärvhet.
Då det här diskuterade spörsmålet ingalunda har central
betydelse för brytningsfrågan — hvilken fråga nu närmast
intresserar oss —, skall jag (för att undgå för stor vidlyf-
tighet) icke i detalj belysa H:s tankegång angående den oom-
ljudda vokalen i m å ttig r osv., utan blott helt kort hänvisa till den
lärdom, som kan och bör hämtas från en jämförelse mellan
«-omljudet och w-omljudet i ord sådana som m å ttig r å ena
sidan och gflugr ”stærk” å den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
