Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 Kock: Brytningen i fno. apråk.
ningen över huvud ljudlagsenligt dialektiskt (i vissa fsv.
och nsv. bygder).
Redan i Ark. nf. XIII, 174 fl. har jag anfört talrika
exempel på dylik dialektisk brytning dels från Dalmål (iiliå
’’äta” osv.), dels från forn- och nvgutniskan (biera ”bära"
osv.), dels från Östergötland och Småland, och även något
exempel från Sörmland (Telje) (miœta ”värdera” osv.). H.
nämner nu s. 73 f. samma eller liknande exempel från dessa
samma av mig nämnda trakter, någon gång med tilläggande
av ytterligare något modernt bygdemål (att nämna äro sär-
skilt mål i Finland och Norrland), från hvilket en bruten
form påvisats. Så anför han t. ex., att brytning finnes i
biæra (biera) icke blott i gutniska, i Dalmål och i fsv. öst-
göta-skrifter — hvilket allt jag redan anfört i Ark. nf. X III
— utan också i Finland. Om miœta (mietå) hade jag anf.
arb. s. 174 f. upplyst, att dylika former anträffas i Dalmål,
i åtskilliga (av mig närmare preciserade) fsv. östgöta-ur-
kunder, vidare i en urkund från Småland, i MELL., i Kop-
parbergs-privilegierna, i ett diplom från Telje. Nu upplyser
H. s. 73, att sådana former finnas även i MEStL., SML.
hs. A och B och "troligen” i norra Uppland. Denna
tilläggs-notis kan ju hava sitt värde, men då min upp-
gift om myetce från den sörmländska orten Telje redan
förelåg, kan uppgiften, att liknande form (miœta) är allmän
i Södermannalagen hs. A och B ej anses hava någon vä-
sentlig betydelse *).
*) H:s faktiska uppgifter oin förekomsten av miœta äro för övrigt icke
fullt korrekta. SML. hs. A har icke ”allmänt” iœ i ”miœta, miœtit etc.”, ty
part. mætin anträffas Kk. 14. — H:s notis s. 78 om MEStL. kan åtminstone
uppfattas så, att miœta. miœtit skulle vara de v a n lig a formerna i denna
skrift. Emellertid har jag kontrollerat de i Schlyters glossar anförda citaten
för mœta [miœta) och vtmœta (vimiœta), och därav framgick, att formen
mœta {vtmœta) är vanligare än miœta (vtmiœta) ; resp. 11:3 ggr, så vitt jag
kan se.
Såsom exempel med iœ kunna nämnas även miœtitz Su. 404 (jmf. Sö-
derwalls ordbok), miœtœ VGL. I GB. 9: 1.
När särskilt verbet miœta i relativt många skrifter använder brytning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
