Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Brytningen i fno. språk. 379
inträdde i ord av typen isl. oblik kasus aupgiafa (till nom.
aupgiafi ”rigdomsgiver”) osv., emedan i *autgéban > *au&gebä
> *autgeba med fortis på första, semifortis på andra och le-
vissimus (ej stark levis) på tredje stavelsen, ultimas fordom
långa «-ljud förkortades före den yngre «-brytningsperioden;
därför *aufrgeba > aupgiafa. Förhållandena voro naturligtvis
alldeles likartade, hvad w-brytningens inträdande beträffar,
i sådana juxtapositioner som fsv. prætiughu ”30”, fskå. fÿri-
tiughu ”40”, fsv. *fœmtiughu ”50”, *sœxtiughu ”60” osv. Att
också *fæmtiughu, *sœxtiughu använts, framgår av fsv. fæm-
tyghi, sæxtyghi osv. I dessa sistnämnda former har nämli-
gen -tyghi uppstått genom yngre «-omljud på iu (se Kock i
TfF. NR. VIII, 290 ff., Ark. nf. V, 149, Sv. ljudhist. I s. 437).
Formerna prætiughu osv. bidrogo till att stadga vokalisatio-
nen med iu i simplex tiughu.
Naturligtvis har man under samma forhållanden som i
fornsvenskan fått iu (io) i *-tiugu, *-tiogu i isl. *tuttiuguj
*sextiogo osv. Liksom i i diftongen iu io något senare ljud-
lagsenligt förlorades i relativt oakcentuerad stavelse i An-
biurn > Anburn, Bryniolver > Brynolver osv., så förlorades
den även i relativt oakcentuerad stavelse i isl. *tuttiugu>
tuttugu osv., och från dylika juxtapositioner har isl. simplex
tugr fått U
y jmf. Kock i Ark. nf. V, 146 ff.
Till de av mig i Ark. nf. XV, 236 f. anförda kort-
staviga feminina w-stammarna utan brytning i oblika kasus
(beru till bera ”björnhona”, setu till seta ”sidden”, getu till
geta ”omtale”, etu till eta ”krubba”) må ytterligare läggas:
isl. pegu till pega ”modtagelse, gave”. Ordet nämnes
av H. s. 55 noten 2 med denna anmärkning: ”liksom seta
förstår jag också pega f. ’gåva’.” Detta H:s försök att för-
klara e i pega är icke antagligt. H. anser nämligen s. 55,
att seta ”sidden” skulle hava e ”från set, setning, -setiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
