Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Beckman: Till VGL:s hist.
52, 53, 57, 65, 70. Detsamma är förhållandet med Fb. 45,
46, vilka icke ha motsvarighet i VGL I. Ex. Hvar eig
havir næt œllœr garpa bygda, böte tua öre. Förhållandena
äro alltså snarlika dem, som vi behandla nedan, men de äro
icke i och för sig bevisande *).
e) Säkert av främmande ursprung äro en del fall, där
förutsättningen inledes med det från början säkert frågande pron.
hwilikin. Detta är det fall, som vi skola närmare skärskåda,
då det synes brukbart såsom kriterium på lärt och sent
ursprung för vissa partier av lagarna.
Vilken kan i vårt språk i likhet med varje frågeord
användas för att inleda en ”allmän relativsats 2). En sådan
sats är för det första universell, men den har, om vi vilja
använda vanlig skolgrammatisk terminologi, koncessiv bibe-
tydelse, m. a. o. den v indi cera r sin universalitet mot en
tänkt invändning. Man kan därför nästan alltid säga, att
dess inledningsord är starkt betonat. Ex. Vilken väg du
går, så kommer du fram. I denna betydelse och blott i den
förekommer ordet i ÖGL, t. ex. Vaþ. 2; Gb 6, 1: Nuhuli-
kin sum hana fæstir, *trolouar ælla giptir utan ræts gip-
tamanns vilia, som utgör en generalisering av förut medde-
lade liknande bestämmelser rörande prästen. Ibland före-
komma tillägg, t. ex. æ hulkin, hulkin hældær o. s. v. Nu
är som bekant ÖGL den bäst utvecklade typen för en fornlag,
som utgör en bearbetning av de inhemska rättssedvänjoma
och rättssatserna utan djupare spår av främmande påverkan.
Emellertid förekommer i lagarna ett ”vilken”, hwilikin,
som icke gärna kan tolkas som koncessivt, resp. vindikativt,
utan rätt och slätt betyder ’den som’. Detta är för vårt
*) Det kan påpekas, att vi redan i VGrL I, Eb 12 ha þœn sum i denna
betydelse. Likaså Fs 5, 1.
3) Beckman, Svensk språklära, § 94, 218.
2) Även i Jyske Lov förekommer hwilk i betydelsen ”den, som”, men
icke synnerligen ofta. Ex. kap. XXCI, XXCVI; s. 132, 142 i Thorsens
upplaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
