Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beckman: Till VGL:s hist. 67
scripsit Lydekinus) en del flockar, som icke ha motsvarig-
heter i nu bevarade ostridiga lagtexter. Man har, som vi
förut nämnt, antagit, att de varit fragment av en förlorad
lagredaktion, men jag har (uppsats XII) funnit det troligare,
att här föreligga blotta förslag, som kyrkliga myndigheter
låtit utarbeta, och som antecknats av Laurentius. För det
senare alternativet talar förekomsten av hwilikin i nu behandlade
betydelse, fl. 111 (om den som tager tjuf: hulkin tima)‘ detta
är dock icke starkt bevisande, då det kan tolkas vindikativt
(närhelst). Säkrare är fl. 81 : hwlgin iarnblœsare ont
iarn sæl, böte o. s. v. Jag har tidigare velat antaga, att
här förelåge excerpt ur någon BjärkÖarätt; emellertid kan
det mycket väl vara ett från kyrkligt håll utgånget förslag,
ty en hel del kyrkliga skatter utgingo i Västergötland, åt-
minstone vid medeltidens slut, i järn, vadan kyrkan hade
fördel av att järnets kvalitet stod högt*). Det tredje stället
handlar om utländsk mans övergrepp på allmänning. All-
deles klart vindicerande är: Ðela mœn um jort, hulkalund
hun ær hælst til komin 112. — I den del, som Schlyter
kallar IY, förekommer en randanteckning (enl. Schlyters nu-
mera av Westman bestridda uppfattning skriven av en
johannitermunk) hulkin skrokwitne bær . ., böte, VGL IY 4.
Parallellen i cod. K har Hva sum. Som målsägare beteck-
nas biskopen, som ju mycket väl kan vara initiativtagare.
Yår undersökning kan sammanfattas sålunda. Använd-
ningen av hwilikin i betydelsen ”den, som” är säkerligen icke
äkta svensk; den tillhör en lärd stil, som har sina förutsätt-
ningar i utländska inflytelser. Yilka dessa inflytelser äro,
kan dessvärre icke generellt avgöras, då både lågtyskan (we,
welk) och latinet (qui, quicunque) kunna tänkas ha varit
förebilder.
Med hwilikin är hwar väsentligen att jämnställa, ehuru
1) Ödberg, Skara Stifts kyrkliga jordebok (utg. för Vgl:s fornminnes-
förenings räkning) 1899, särskilt partierna om Vadsbo härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
