Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Beckman: Till VGL:s hist.
I Schlyters noter till Ups. återges åtskilliga mellanradiga
tillägg, som av yngre hand inforts i den avtryckta handskriften.
Undersöker man dessa tillägg närmare, så finner man lätt, att
flertalet av dem hämtats från den konnngalängd, som är införd i
Cod. Holm. B 17 och efter denna tryckts bl. a. i Småstycken på
fornsvenska s. 270 ff. B 17 åter är en landslag med Södermanna-
lagens kyrkobalk, alltså troligen en sörmländsk handskrift, som
representerar sörmländsk tradition. Förhållandet kan ju förklaras
på annat sätt, men onekligen vore det en mycket enkei förklaring,
att ärkebiskopen från suffraganstiften infordrat böcker, som kunde
lända till komplettering av de historiska samlingar, som han lagt
upp. Som bekant har den nämnda, om jag så vågar säga, sörm-
ländska krönikan tillkommit vid 1333, sedan man fått in en av-
skrift av ”Historia Norvegie”.
Emellertid är ett bättre bevis att tillägga. Dipl. nr 2268
meddelar, att ärkebiskopen år 1320 från Nydala kloster vid ett
besök där fått låna en bok ”Ecclesiastica historia" (av Eusebius?)
för att därur avskriva en anteckning rörande gränserna mellan
Linköpings och Växiö stift. Här ha vi alltså ett alldeles avgörande
bevis för tillvaron av sådana låneförbindelser som vi förutsatt.
Till Ark. XXVIII: 150.
Ur Dipl. nr 240 har jag trott mig kunna delvis rekonstruera
ett formulär för rågångars lagliga stadlästande, märkligt nog ett
formulär, som synes ha bort stå på en plats (Jb 19), där samt-
liga handskrifter av YGL ha en lakun. Man kan ju gissa på att
det ursprungliga formuläret ansetts innehålla någon hepni och
därför uteslutits, utan att det lyckats få någon autentisk text att
sätta i stället.
En rätt intressant parallell till det rekonstruerade formuläret
möter i Valla-Lióts saga. Som bekant uppkomma i denna saga
åtskilliga förvecklingar därför, att Valla-Liót tillåtit sig att på
Mikaëlisdagen företaga en juridisk förrättning. Själva förrättningen
beskrives så1):
Liótr skipti Içndum peirra brædra; snær var fallin á landa-
merkin; hann skipti Içndum, ok tekr siónhending i stein nçkkum, en
ór steininum ok i ana ok ferr sva rétt fram , ok nam stadar vid ana,
ok skar par up torfu eda iardkross ok mœlti: svá kann ek at gera
landaskipti.
Överensstämmelsen är ju rätt stor. Vi ha nog spåren av ett
samnordiskt formulär för dylik förrättning. Även enstaka ord ha
mer eller mindre närsläktade paralleller. Mot diplomets ganga
svarar ett isl. merkiaganga; det i vårt prov förekommande ordet
siónhending är = östgötalagens synrætta. — Jag ser, att Söderwall
upptager diplomets haga under haghi med den tveksamt angivna
betydelsen "gränsmärke”. Säkerligen hör den till det neutrala hag\
det i Västergötland* ojämförligt vanligaste ordet för gärdesgård.
*) Isl. fomsçgur II. 166 (1881).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
