Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läffler: Till Háy. 155. 95
Konrad Maurer har framhållit (Bekehr. II: 102), att:
”die Art, wie die Annahme der fremden Gestalt vor sich
geht, wird nicht immer in derselben "Weise gedacht”, och
han påpekar allehanda olika fall. Och W. Hertz anser i
sitt förträffliga arbete Der Werwolf, Stuttgart 1862, s. 19,
att två huvudfall a priori äro tänkbara: ”Entweder v e r -
lä sst die Seele bei der Annahme fremden Gestalt ihren
eigenen Körper oder sie b leibt darin”. Detta är, som man
ser, en högst väsentlig skillnad. — ”Im ersten Fall”, fort-
sätter Hertz, ”bedient sie sich theils eines äussern Mediums,
indem sie in einen ändern schon vorhandenen se e le n le e -
ren K ö rp e r h i n e i n f ä h r t 1)? theils erscheint sie selber in
einer ihr von Natur zukommenden oder selbstgebildeten
e ig en e n Gestalt”.
”Im zweiten Fall wird die Verwandlung des Körpers
entweder durch die auf wunderbare Weise ermöglichte m e-
c hanische Anpassung einer T h ie r h ü lle oder ohne die-
selbe direkt durch wunderwirkende Z a u b e rk rä fte hervor-
gebracht”.
Det första fallet kunde antagas föreligga i de av B. M.
O. anförda exemplen. Det synes nämligen i dessa fall icke
vara fråga om någon särskild själisk verksamhet, som skulle
utgå från en djursjäl2), utan det är fråga om att anskaffa
upplysningar eller uträtta något annat mänskligt (eller gu-
domligt) ärende. Då det i exemplet om Oden heter, att han
skall uträtta ”sina eller andra mäns ärenden”, så avses här-
*) Nu’spärrat.
*) Rörande tron på en djur sjä l kan hänvisas till följande yttrande
hos P. Herrmann, Deutsche Mythologie*, s. 10: ”Menschen, denen die Rufe
der Vierfüssler und Vögel wie menschliche Sprache erscheinen und ihre
Handlungen, wie wenn sie von menschlichem G-edanken geleitet wären,
schreiben ganz logisch den Tieren so gut wie den Menschen Seelen zu.
W ie das Tier gleich dem Menschen von Mut, Kraft und Schlauheit beseelt
ist, muss es auch von einer Seele belebt sein, die nach dem körperlichen
Tode ihr Dasein fortsetzt”. Jämför ock vad som i det följande säges om
djursjälen under varulvfallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
