Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 Läffler: Till Háv. 155.
komma (Helg. Hund. I: 39); jfr ock den i Gerings Edda,
sist a. st., citerade spottvisan om biskop Thorvald Kodrans-
son. I några av dessa fall synes ju ligga nära att antaga,
att även en djursjäl följt med vid förhamningen.
Nyssnämnda fall om Signý och trollkvinnan kan väl
anses analogt med det föregående om Sigurd och Gunnar, i
det att även Signy, (och då naturligtvis även trollkvinnan)
vid förhamningen får antagas ej ha fått trollkvinnans själ.
Hon gick ju till brodern i den avsikt, hon förut som män-
niska haft, att få en son med honom av sin ätt.
Hertz menar, att dessa båda fall icke äro analoga, utan
att det förra står närmare uppfattningen i den indiska hjälte-
sagan, att sålunda Sigurds och Gunnars hamnväxling var
ett fullständigt utbyte av kroppar och, i samband därmed,
att ”die Seele” här som i första fallet ”unverändert von ei-
nem Leib in den ändern übergeht”. Konrad Maurer (Bekehr.
II: s. 103, n. 18) menar, att i båda dessa fall hamnväxlin-
gen försiggår så, att ”die Seele des Einen in den Leib des
Anderen fährt”. — Min nyss framställda uppfattning av dessa
två fall synes mig emellertid vara att föredraga med hänsyn
bl. a. därtill, att här icke är tal om någon sömn eller dvala,
då själen kunde tänkas utgå ur kroppen.
Med hänsyn till här uppkastade frågor om den mänsk-
liga kroppens förhållande vid förhamningen och eventuelt
antagande av en djursjäl därvid är det av särskilt intresse
att undersöka varulvtron, som är bättre känd i detaljer än
andra fall av förhamningar. Även här möta vi olika upp-
fattningar av huvudföreteelsen.
Ett huvudfall är det, som föreligger i Strengleikar,
Bisclarets ljód. Där skildras, huruledes en riddari vaskr ok
kurteiss . . . dyrligr ma&r, hinn sæmiligsti ok hinn lojsœlasti
yfir alla hans maka, gåfugr riddari, hélt sik vel ok rikuliga
ok var hinn kœrasti sínum herra, vinsœll ok góðviljaðr allum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
