Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 Brate: Anmälan.
varit sällsynt på grund av knappheten av ord med vokalisk be-
gynnelse, vilken förf. framhåller s. 25, varemot enligt Kock sam-
manställningen av de allittererande vokalerna genom fornskalders
åtgörande alltid. var förhanden. Däri har förf. dock otvivelaktigt
rätt, att, vilken än första anledningen till allitteration mellan olika
vokaler må hava varit, så har dess vidare utbredning i hög grad
främjats av svårigheten att åvägabringa allitteration mellan lika
vokaler. Däremot synes han snarast arbeta Kocks förklaring i
händerna genom den riktiga anmärkningen, att ett stort antal ste-
reotypa fraser och versar måste tänkas hava bibehållits, även om
begynnelsevokalen undergått ljudförändring och hjälpt till att för-
virra det gamla allitterationssystemet med lika vokaler, och det är
ytterligare ett stycke av Kocks tankegång, då förf. s. 31 anmärker,
att utvecklingen av ursprungligen lika vokaler till fonetiskt och
akustiskt närbesläktade ledde till allitteration i nya poem av fone-
tiskt besläktade vokaler, som icke härrörde från identiska, ty någon
sådan övergångsform påkallas icke av förf:s egen förklaring av
uppkomsten av allitteration med olika vokaler ur den tillfälliga
förekomsten av olika vokal jämte de allittererande lika.
Då utvecklingen av allitteration med olika vokal sålunda sanno-
likt ägt rum flera sekler före de äldsta allittererande dikterna, som
alltså alla praktisera sådan allitteration, kan det synas tämligen
fruktlöst att genom dessas undersökning söka uppspåra orsaken till
uppkomsten till allitterationer mellan olika vokaler. Förf. under-
söker emellertid verserna med vokalisk allitteration i hela Beowulf,
de första 100 långraderna i Heliand och Eddasångerna Vkv., Hdl.,
Þrk. och Hym., men framhåller tillika, att, som materialet i Beow.,
Hel. och Edda är senare än ljudlagarne i fråga, så utgöra de sta-
tistiska tabellerna endast ett försök att visa, huru allitterationen
skulle se ut, om den återfördes till urgermanska, vilket försök dock
rättfärdigas av förekomsten av talrika stereotypa verser i olika ger-
manska språk, som hänvisa till en lång tradition och möjligen till
samgermansk uppkomst. Resultatet av undersökningen är, att un-
der den mest gynnsamma tolkningen av materialet versar med ur-
sprungligen identiska och tillnärmelsevis identiska vokaler i varje
fall äro över 58 nå 82,6 y i Vkv., 74 X i Hel. och 75,2 X i
Beow. Om åter uppfattningen, att ett av de allittererande orden
är tillfälligt, förkastas, är lägsta procenten 38 X och högsta 57
Förf. lemnar oavgjort, huruvida det statistiska materialet bekräftar
teorien om identiska vokaler vid allitterationen eller icke, men, då
vid undersökningen av fall med tre allittererande vokaler procenten
av vokalidentitet utgör 56,9 X, sluter han, att åtminstone icke olika
vokaler föredragits vid allitteration, utan att snarast böjelse för
allitteration av identiska vokaler förefunnits.
Det synes, som om frågan om uppkomsten av allitteration
mellan olika vokaler knappast kan sägas hava blivit förd närmare
sin lösning genom den flit förf. nedlagt på sitt arbete.
Stockholm den 10 okt. 1914. Erik Brate.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
