- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettioandra Bandet. Ny följd. Tjugoåttonde Bandet. 1916 /
199

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Unders, i fnord. gramm. 199
nom. ack. pi. *kláwÍR hava genom äldre i-omljud blivit till
*klœwR, och liksom *snæwR har givit isl. sniör ”snö” (Kock i
Ark. nf. X III, 361 ff.)7 så måste *klœwR hava övergått till
*kliör, en form, som ej finnes.
Här må ännu nämnas två ordgrupper, även om de ej
anförts som direkt stöd för den diskuterade ljudlagen:
Yissa ord, som i älsta språket böjas såsom feminina w-stam-
mar, hava i nom. sg. såväl en form på -sió som en form på -siå,
t. ex. viþsiá : viþsió, ásiá : ásió, forsiá :forsió, slmggsiá : skugg-
sió, umsiá : umsió. Några av dessa ord använda sidoformer på
-sión i nom. sg. såsom viprsión, skuggsión, umsión. Nomi-
nativ-formerna på -sió hava så uppstått, att *sêo i oblika
kasus (till nom. *sêa) genom kvantitets-omkastning blev till
siö (-siö). Formen -siö inträngde senare på analogisk väg i
nominativus, så att man där fick -sió jämte -siå. Härvid
medvärkade den omständigheten, att man även hade gamla
bildningar med nom. -sim (växelform till sýn) : sJcuggsión :
skuggsió osv. Alltså hava nom. viþsió osv. icke w-omljudd
vokal i ultima, utan dess 5 har uppstått på helt annat sätt.
Genom anslutning till ord sådana som á ”amnis” med
ö-stamsböjning antogo komposita på -siå senare denna sist-
nämnda flexion. I Larssons Ordförrådet anföras av i fråga
varande ord blott dessa former: viprsia nom. sg. 1 gång
(Hom.) — asiå dat. sg. 1 gång (Cod. 645) — ásió dat.
sg. 1 gång (Hom.) — tilsio ack. sg. 1 gång (Cod. 645) —
umbsió ack. sg. 1 gång (ib.) — vipsió nom. ack. dat. sg. 3 ggr
(Hom.). Alltså ingen form på -sig. Det torde vara ovisst, huru-
vida ett uttal -sij (med w-omljud av långt a) över huvud funnits.
I överensstämmelse härmed äro måhända isl. giá 1)
”klyfta” 2) ”lystlivnad” och isl. gió f. ”lystlivnad” att be-
dömma. Falk och Torp, Et. Wb. (art. gjepe) anse detta
(dessa) ord innehålla en w-avledning liksom fht. verbet
giwen, giwön ”den mund aufsperren”. Yid en äldre böjning
såsom w-stam nom. *giwa : obl. kasus *giwo, yngre *gio (med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:26:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1916/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free