- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Trettiotredje Bandet. Ny Följd. Tjugonionde Bandet. 1917 /
51

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jöran Sahlgren, Förkortade sjönamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sahlgren: Förkortade sjönamn. 51
förvåna sig över att a lla de synliga närkiska sjöarna före-
falla vara formade som långsträckta smala band. I stort
sett ger endast det lodräta fågelperspektivet en någotsånär
god föreställning om en sjöytas form.
Det har också visat sig, att den mest invecklade figur,
som sjöar i någon större utsträckning kunnat jämföras med,
är trehörningen. De sjöar som benämnas Tréhörningen
ha dock i regel ej någon annan likhet med triangeln än
att de ha trenne hörn dvs. tre mera betydande vikar *).
Dessa sjöar ha ej fått namn av att sjöytans totalbild er-
inrat om en trehörning. Namnet är med andra oid ej vun-
net ur synsensationen utan ur reflektionen.
Emellertid vill jag ej bestrida, att formen av en mindre
del av en sjö möjligen har kunnat giva anledning till ett
enklare jämförelsenamn.
K. B. Wiklund har (i Namn och bygd 2, s. 119) för-
klarat att Hornavan (på lapska téorveok, dvs. ’hornig, hornad’)
troligen fått sitt namn av att denna 8 mil långa sjö med
sin hela yta erinrat om ett renhorn. Till denna förklaring
kan jag ej ansluta mig. Däremot håller jag för möjligt^
att sjöns många småvikar kunnat föranleda till ett namn
’den horniga’, ’den med horn (vikar) försedda’, jfr isl. vatns-
horn ’the end or angle of a lake’ (Yigfússon).
Än mindre kan jag ansluta mig till sådana av Hell-
quist framställda sjönamns-etymologier som t. ex. följande.
"Svan*) , . . Sjönamnet är utan tvivel att härleda av fogelnamnet svan,
fsv. svan, m., isl. svanr, m. osv. Det syftar antagligen på sjöarnas lång-
sträckta, avsmalnande form eller i alla händelser på formen hos någon del
av dem”.
"Hjorten *). . . Namnet Hjorten åsyftar sannolikt formen: åtminstone
1—3” (i Virserums, Hjorteds o. Rumskulla snr) ”äro i detta hänseende gan-
ska lika varandra, och namnet avser troligen att beteckna dessa sjöars gre-
niga form, som erinrar om ett hjorthorn”.
*) Se vidare Skagershults naturn., s. 115.
s) aa. 1, s. 591.
s) aa. 1. s. 222.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:27:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1917/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free