Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Loewenthal, Zur germanischen Wortkunde (Forts.) - 89. schw. räf - 90. lat.-germ. branca - 91. an. hǫnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Loewenthal : Zur germanischen Wortkunde. 123
$ó-s ”rot”, das zu *bhds-suó-s, dem Grundworte von ags.
baso ”purpurn” im selben Verhältnis steht, wie das Grund-
wort von lat. russus zu dem von lit. rüsvas ”braunrot” (idg.
*reudhsó-s und *reudhsuó-s) *). Zu ßaoöaglg, baso auch ir.
base ”rot” 2), ai. bhäsati ”leuchtet”.
90. lat.-germ. branca.
Lat.-germ. branca ”Pranke, Branke, Tatze” ist m. W.
noch unerklärt. Es ist samt nhd. branke ”Tatze” auf idg.
*mrongä aus *mrognä zurückzuführen. Idg. *mrognä gehört
zur Basis mareg-, mereg- ”greifen”, vorliegend in gr. âuégyo
”pflücke”, lat. merga ”Gabel” (”*Greifung, *Greiferin”), merges
”Garbe”, margo ”Rand”, an. mgrk ”Wald” (zunächst ”Grenz-
wald” ”in Besitz genommenes Gebiet”), ahd. marka ”Land-
strich, Mark, Grenze”, mir. mraig ”Mark”, npers. marz
”Landstrich, Mark” 2).
Neben mareg-, mereg ”greifen” liegt maregh-, meregh-
in abg. mrêêa ”ôîktvov, Netz” ”n a y k Schlinge”, rus. mereza
”Netzsack”, gr. ßgö^og ”Schlinge”, ir. braig ”Kette”, braga
”Gefangener” u. s. w. 3)
Daneben auch marek-, merek- in got. briggan ”bringen”,
an. branga ”Klammer” u. s. w. kymr. hebrwng ”deducere”,
corn, bronk (kelt. *bronkö aus idg. *mronkö für mroknö) 4).
Lit. mârszka ”grosses Fischnetz” kann sowohl *morgh-
skä als *mork-skä fortsetzen.
91. an. hgnd.
An. hgnd ”Hand”, got. handus u. s. w. hat bislang nur
mit germanischem Sprachgut verglichen werden können 5).
An. hgnd u. s. w. gehört jedoch nicht bloss zu got. hinpan
”erjagen, fangen”, schwed. hinna ”erreichen”, sondern hat
auch in anderen indogermanischen Sprachen Verwandte.
2) vgl. Brugmann, G-rdr.2 2, 1 p. 546. 2) vgl. Walde, Lat. Et. Wb.2
s. v. 3) vgl. Berneker, Slav. Et. Wb. II 38. *) Stokes in Fiok’s Wb.4 II p.
186. 5) Falkund Torp in Fick’s Wb.* III p. 71.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>