Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Brate, Anmälan av ”Svenska studier, tillägnade Gustaf Cederschiöld”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska studier, tillägnade Gustaf Cederschiöld den 25 juni
1914, utgivna genom Svenska modersmåtslärarefÖreningens arbets-
utskott.
Svenska modersmålslärareföreningen stiftades vid Svenska
filolog- och historikermötet i Göteborg 1912, och att denna före-
ning gått i författning om en festskrift till prof. G. Cederschiöld
vid Göteborgs högskola på hans 65-årsdag, ntgör i och för sig en
hyllning åt hans verksamhet på modersmålsundervisningens om-
råde, som ställer sig värdigt vid sidan ar hans vetenskapliga gärning,
vilken själva festskriften kan sägas företrädesvis betona. Tillägnan
är undertecknad av 97 namn, och till festskriften hava 30 författare
lämnat bidrag av språkligt eller litteraturhistoriskt innehåll, var-
efter festskriften avslutas med en motion av prof. Cederschiölds
fader vid 1856—
58 års riksdag om upprättande av professurer i
nordiska språk, vilka vid denna riksdag beslötos, och med jubila-
rens bibliografi av S. Grén Broberg.
Av ett så stort antal uppsatser kan naturligtvis blott en kort
antydan om innehållet lemnas, och då ämnena äro hämtade från
rätt skilda delar av svensk språkvetenskap och litteraturhistoria,
skulle jag blott i färre fall vara förmögen att förbinda min anmälan
med kritik och kontroll.
Det draget hava alla dessa uppsatser gemensamt, att de avse
modersmålet, och detta självt med utförliga språkprov i olika
stilarter framlägges av F. W u lff, "Om undanhållna ords behand-
ling i svensk sats, dynamiskt och melodiskt”, vilken uppsats väsent-
ligen torde utgöra offentliggörandet av det föredrag med titel
"Svenska fonetiska texter i flera stilarter”, som förf. höll vid mötet
i Göteborg 1912. Beklagas må blott, att förf. icke också karak-
teriserat dessa stilarter genom att genomgående utmärka pausernas
fördelning. H j. L indroth ”Om några onödiga skiljaktigheter
mellan svenskt skriftspråk och talspråk”, har påtagit sig det otack-
samma värvet att i några fall söka giva modersmålets utveckling
dess rätta riktning; han yrkar: skriv i normalprosa aldrig prep. å
annat än i de mycket få fall, där det kan nyttjas i bildat talspråk,
vilket yrkande nog är fåfängt, tadlar bruket av på söndagen för i
söndags eller om söndag och med mera rätt det under de senaste
decennierna genom språkmäns medvetna strävan främjade bruket
av inte för ieke, ej, ogillar, säkert fruktlöst, bruket av densamme
som personligt pronomen och av omvänd ordföljd efter och, men
och utan, såvida ej logisk vikt ligger på predikatsföreställningen,
samt skipar rättvisa mellan fast och löst sammansatta verb genom
att hänvisa dem till olika stilarter. Nysvenska språkförhållanden
dryftas av följande tre förf. R. G :son B erg ”Duala substantiv i
nusvenskan” dels vederlägger genom fall som trillingar, bannor
ARKIV FÜR MORDISK FILOLOOI X X X III, NT FÖLJD X X IX .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
