Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Brate, Anmälan av ”Svenska studier, tillägnade Gustaf Cederschiöld”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Anmälan. 181
som bevis en uppgift, att rötterna åtos i nödår, och uppvisar
vidare, att vial Lathyrus eller Vicia cracca härstammar från forn-
formen vipir ’bindsleväxt’, vilken ock betyder trädnamnet ’pil’.
Växter behandla ock H . P ip p in g "Växtnamnet kampe”, som
anför benämningen rivaler på timotejax, brukade i en tävlingslek,
som bevis på att namnet kampe på Piantago media och på timotej
verkligen hör till kämpa, och E s. T egnér "Plister, En växtfilo-
logisk studie”, som grundligt utreder, hurusom växtnamnet pføfør,
vilket i främsta rummet tillkommer Lamium och Galeopsis, sanno-
likt härrör från Franckenius "Speculum botanicum" 1638 och häm-
tats från upplandsdialekten, och hurusom det hör till blistra ’vissla*
och vad Galeopsis beträffar, beror på den barnlek, som är bekant
från Härjedalen, att rycka kronpipen ur dess foder och blåsa starkt
genom dess inre ända, då ett visslande ljud uppkommer. Om
denna lek enligt försök av förf. icke kan utföras med Lamium,
kan ju plister som namn på denna växt bero på dess likhet med
Galeopsis; ett stort antal dylika fall anföras av M. Kristensen,
Folkelige planteslægter i Sv. landsmål 1911, jfr särskilt s. 49.
Förf. utvecklar ur samma grundbetydelse de nio andra betydelser,
som plister äger, ensamt och som led i sammansättning, och för-
klarar betydelsen av åtskilliga ord, som med ämnet stå i samman-
hang, härleder bl. a. benämningen pilträd från att detta träds
skott voro det bekvämaste materialet till pilar för medeltidsbar-
nens skjutövningar. Tegnérs uppsats är tillkommen under syss-
landet med en artikel i Svenska akademiens ordbok; på samlingarna
för denna grundar sig ock E. O lson, "Om konsonantförlängningen
i pluraler av typerna fötter, getter, nötter, böcker”, vars resultat är,
att fötter, getter, nötter fått sin form genom en ljudlagsenlig för-
längning av kons., förbunden i de två första med förkortning av
vokalen, men att böcker är en analogibildning efter dessa. E.
L ju n ggren , "Mejeri. En ordhistorisk studie" härrör även från en
medarbetare i ordboken, vars samlingar han ock delvis torde anlitat
för sin grundliga studie, vari han uppvisar, att meýeri lånats från
t. Meierei direkt, utan dansk förmedling, enär 1840 det första
"mejeriet” anlades i Skåne efter holsteinskt mönster, men att i
överensstämmelse med grundbetydelsen ’ladugårdshemman’ korna
då ännu räknades med till "mejeriet", att den samtidigt uppträ-
dande synonymen dejeri är bildad av lantbruksskriftställaren Noring
efter eng. dairy och mister sitt stöd med dennes död 1845, att
dessa ords föregångare holländeri i betydelsen ’anstalt för konst-
mässig mjölkförädling’ spåras till J. Alströmer 1727 och även inne-
fattat kobesättningen, vilken sida av betydelsen i stamholländeri
trädde i förgrunden. E. L idén, "Ett par fornsvenska bidrag”
förklarar fsv. quiggrind VGL. med ledning av följande uppgift i
en norsk ordlista från 1600-talet: 3)Quie. den som de setter deris
fæ udi om sommeren paa agger og Eng for gødning skyld; er
giort ligesom een fold. Quie-grinnar, det som qvien giøris af",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
