Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Brate, Anmälan av "Från Filologiska föreningen i Lund. Språkliga uppsatser. IV”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brate: Anmälan. 185
S. A g r e ll, Zur Erklärung der serbokroatischen Endung -ä beim
Genitiv plural, M. P. N ilsso n , Die alte Bühne und die Ptriahten,
B. S le tte n g r en , On M. E., early N. E. oi, ui in French loan-
words containing pop. Lai. stressed ç, o och E. W al berg, Quel-
ques remarques sur Vanc. franç. ne garder Veure que. Det är
alltså större delen av häftet, som har intresse för studiet av nor-
diska språk, nämligen följande nio uppsatser.
C. C ollin , Än en gång abstrakter och konkreter utgör ett be-
mötande av det angrepp på samme förf:s avhandling Semasiologiska
studier över abstrakter och konkreter uti Språkliga uppsatser III
(1906), som i Nord. Tidsskr. f. fil. 4 række, 3 bind s. 29 ff. gjorts
av O. S ch on in g, Sprogforskningens vilde Skudd. Om navneordene
som konkreter og abstrakter, och det är icke utan, att försvaret
smittats av den skärpa, varmed anfallet utförts. Tvisten gäller
övergången från abstrakta till konkreta, vilken Schoning förklarar
som ellips, t. ex. fr. la diligence ’diligens’ < le carrosse de diligence,
varemot Collin i sin förra uppsats sökt visa och i denna fortfa-
rande hävdar, att knappt ett enda exempel kan anföras, där ellipsen
kan antagas ha medverkat, utan att övergången betingas av många-
handa inflytelser från närstående verb eller prep., t. ex. fr. charité
’allmosa* (vivre de charités) härrör från att demander la charité
’anropa någons barmhärtighet’ sammanföll till betydelsen med
demander Vaumône, varigenom charité = aumône, eller isl. hvila
’säng’ har uppstått av att ganga til hvilu ’gå till vila’ var liktydigt
med ganga til rekkju ’gå till sängs’, och sedan hvila sålunda fått
betydelsen ’säng’, försvann i isl. till och med den förmedlande be-
tydelsen ’vila’, som råder i sv. Det rikliga material, som Collin
anfört i sin förra uppsats och detta försvar för densamma synes
mig ovedersägligen visa, att övergången abstrakta till konkreta
äger rum på av honom angivet sätt; fråga är blott, om den icke
också kan ske på det av Schoning förordade. I Semas. stud. s.
252 anför Collin en påtaglig ellips vid bildningen av ett konkret
ord, som sedan vidare övergick till abstrakt, nämligen fr. toilette:
”eg. pièce d’étoffe que l’on posait sur la table qui servait à se coiffer ;
cette table s’appela ensuite table de toilette ou simplement toilette.
Être à sa toilette (det hette nämligen förut: madame est à sa
parure) blev nu beteckning för handlingen, och toilette övergick så
småningom till en ny betydelsesfer, hvars uttryck återfinnes i det
moderna: faire toilette, achever sa toilette”. Det synes nu i och
för sig tänkbart, att samma kraft, som förkortat table de toilette
till toilette, även kunnat av carosse de diligence låta diligence upp-
stå. Att så verkligen skett, uppgives av Littré 1). Å andra sidan
torde dock vara visst, att övergången från abstrakt till konkret
*) "Diligence est une locution abrégée pour carrosse de diligence, qui
s’est dit d’abord”, dock även: ”Carrosse de voiture s’est dit au XYIILe siècle
pour ce que nous appelons diligence".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
