Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel Kock, En fornnorsk och östnordisk ljudlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: En fnorsk o. önord. ljudlag. 245
på analogisk väg. Då man i forntrönderskan och i de
östnorska dialekterna ävensom i fornsvenskan och forndan-
skan böjde nom. kanna : obl. kannu osv. (icke kgnnu med
yngre w-omljud), så påverkades (antog jag) böjningen stiarna :
stiornu av kanna : kannu osv., så att man fick stiarna : stiarnu,
Jmf. Kock U-omljudet i fornsvenskan i Sv. landsmålen X II
nr 7 s. 24.
Former av typen fiatur förklarade jag i Beiträge XX,
134 ff. och Sv. ljudh. II, 402 ff. sålunda; brytningsdiftongen
eu, eo övergick i vissa fornnorska bygder ävensom i forn-
svenskan och forndanskan ljudlagsenligt vidare till ia fram -
för ett a i följande stavelse. Därför blev pl. (*feturaR >)
fiotraR ljudlagsenligt till fiatrar, och ia överfördes därifrån
till sg. fiotur, så att man fick fiatur.
I Uml. u. Brech. s. 285 f., 287 och i Sv. ljudh. III,
s. 234 giver jag alltjämt a lte rn a tiv t dessa förklaringar av
ord sådana som stiarnu och fiatur. Men jag framställer i
dessa sistnämnda skrifter helt k o rt även en annan a lte r-
nativ förklaring; se Uml. u. Brech. (i Nachträge) s. 322 f.,
Sv. ljudh. III, s. 236 (§ 1359 b).
Jag anser numera denna sistnäm nda i nyss anförda
skrifter a lte rn a tiv t antydda uppfattning vara den rik tig a,
och jag skall här motivera den och framhålla de konse-
kvenser, till hvilka den leder.
Utan tvivel kan diftongen ia i ord av typen stiarnu
och i ord av typen fiatur förklaras på analogisk väg i över-
ensstämmelse med de tidigare av mig framställda åsikterna
— åsikter, som vunnit rätt stor tillslutning av medforskare.
Men å andra sidan väcker det betänksamhet att antaga en
så konsekvent genomförd analogi-påverkan, som här skulle
förutsättas.
Man har nämligen t. ex. i fornsvenskan åtskilliga ord
sådana som stiœma, bimlla ”bjällra”, iiældra ”gränssten”,
timra ”tjära”, iæta ”krubba”. Om alla dessa ord ljudlags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
