Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppslagsord B - Begrafning...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aEHEMoT.
lade honom på en bädd, hvilken man
hade uppfylt med allehanda specerier,
beredda såsom salfvor beredas, och
man brände för honom en mycket stor
brand», 2 Kr. s6: 54. Det är också
ett sådant rökelsebrännande som åsyf-
tas i 2 Kr. 25: 59, der det heter att
folket gjorde ingen brand för konung
Joram, såsom de hade gjort för hans
fäder. Likaså i Je. 34: 5.
Likförbränning åsyftas ej på dessa
ställen. Detta var grekisk och romersk
sed, men förekom hos ebreerna endast
undantagsfall. Bibeln nämner ett enda
exempel, eller två’. Det ena gälde de
stympade qvarlefvorna af Saul och hans
söner, 5 5. 31: 52, ehuru äfven i detta
fall benen efteråt samlades och begrof-
vos, v. 13. Och i Am. 6: 50, der or-
det morbroder i Sv. egentligen betyder
»förbrännare», talas om en gudomlig
straffdom, som skulle göra de dödas
antal så stort, att man ej skulle hinna
med att gifva liken ordentlig begrafning.
Slutligen ett ord om den innerliga
åtrå hvarmed en hvar längtade att blifva
jordad tillsamman med de sina. Den
bamle Barsillai utbad sig af David som
en särskild ynnest att få vända hem till
sin egen stad att der få dö och blifva
begrafven i sina föräldrars grift, 2 5.
59: 37. Den gamle Jakob bjöd sina
barn att föra honom hem och jorda
honom i dubbelkulan vid Mamre. »Der
hafva de begrafvit Abraham och Sara,
hans hustru; der hafva de ock begraf-
vit Isak och Rebecka, hans hustru; der
har jag ock begrafvit Le»», 5 M. 49:
29 f. Ocls ehuru Josef s~ långt varit
skild från sin fosterjord, tog han dock
en ed af Israels barn, sägande: När
Gud varder eder sökande, så fören mina
ben hädan, s M. 50: 25. »Genomn tron,
då Josef skulle dö, talade han om Isra-
els barns utgång och gaf befallning om
sina ben», Eb. SI: 22. Och Mose tog
med sig Josefs ben, då tiden var inne,
2 M. 53: 19.
Tusentals judar och judinnor ström-
ma ännu i dag efter lifvets vexlingar
den sena ålderns dagar tillbaka till
Klanaans land, isynnerhet till någon af
de »heliga» orterna såsom Jerusalem eller
Tiberias, för att få hvila i fädrens jord.
Behemot eller Flodhasten, eb.
»stordjuret», kanske omskrifning af det
47
koptiska Pehemout = vattenoxen, skil-
dras i Job 40: TO f. såsom ett exem-
pel på Guds skaparekraft. Flodhästen,
som träffas i Nilen och andra stora flo-
der i Afrika, är ett stort, starkt och
klumpigt djur, som lefver i vattnet och
hufvudsakligen föder sig af vattenväxter,
men stundom går upp på land och gör
stor skada på fält och planteringar.
Kroppens ofantliga massa samt dess
runda och släta form, det till vanskap-
lighet stora hufvudet i förening med de
lika oproportionerligt små benen förläna
flodhästen ett vidunderligt utseende.
Man finner fullväxta hannar af detta
djur, som i längd hålla sjutton, i höjd
sju och i omkrets femton fot. Hufvu-
dets längd är tre och en half, mannens
bredd inemot två fot. Djurets färg är
isllmänhet brunaktig. Oronen aro sma
och spetsiga, ögonen små och svarta,
läpparne mycket tjocka och breda, näs-
borrarne små. Tänderna i dess asun
utgöra en i sanning fruktansvärd be-
väpning - isynnerhet de krökta, nä-
stan cylindriska betarne i underkäken.
Dessa äro så hårda, att de gifva eld
mot stålet, och väga hvardera omkring
sex skålpund. Svansen är kort och
tjock, och hela kroppen skyddas af en
tjock och seg hud, som hvarken svärd
eller pilar förmå genomtränga.
Rtippell beskrifver på följande sätt
en strid med detta djur vid öfra Nilen.
»En af de flodhästar, vi dödade, var
en ganska gammal hanne, som tycktes
hafva nått sin högsta utveckling. Från
nosen till svansändan n’mätte han om-
kring femton fot, och betarne voro från
roten till spetsen längs yttre höjningen
28 tun]. Vi hade med honom en strid,
som varade fyra timnmar, och detta på
natten. Han var verkligen nära att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
