Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guds berg... - Uppslagsord H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564 IIAZAtd-ENAN.-HE53RON.
Hazar-Enan eller -Enon, stad vid
norra gränsen, 4 M. 34: 9; He. 47: 17.
Hazar-Gadda, stad i södra Juda,
Jos. 15: 27.
Hazar-Hattikon, stad vid Ilavrans
gräns, H e. 47: m6.
Hazar-Mavet, m M. mo: 26, Jok-
tans tredlje son; landskapet Hadramaut
södra Arabien, rökelsens hemlandi.
Hazar-Sual, stad i södra Juda, Jos.
15: 28; Neb. mm: 27.
Hazar-Susa, i Simeon, Jos. m9: 5.
Hazerim, 5 M. 2: 23 d. ä. byar.
Hazerot, ett af israeliternas hvilo-
ställen mellan Sinai och Kades, kanske
källan el Lindra, 4 M. mm: 35; 13: 1~
5 M. 5:1.
Hazezon-Tamar, se En-Gedi.
Hazor, gård, namn på flera orter.
1. Tre städer i södra Judla. Jos. 15: 23,
25, af hvillda en (v. 25) hette Hazor-
Hadatta, det nya Hazor.
2. En stad i Benjamin, Ne. II: 33,
kanske dens. sons Baal-Ilazor, se Efrem.
3. Ett landskap i Arabien, som öde-
lades af Nehukadnezar, Je. 49: 28 f.
4. Kananeerkomaungen Jabins stad
nordligaste Klanaan, nära sjön Merom,
intogs af Josua ocls gafs åt Naftali,
Jos. Il; 19: 36, reste sig åter och
snåste kufvas af Barak, Do. 4: 2; be-
fästes sedan af Salomsio och förblef nu–
der Israel tills den togs af Tiglat-Pileser,
Kl. 9~ 15; 2 Kl. 15: 29. Dess läge
sökes af Robinson vid ruinorten Tel
Ghuraibeh, v. om Merons.
Hebenträ, som nämnes blandl de
varor Salonso skaffade sig från Ofir,
och som han använde till praldtbygg-
nader och till musikinstrisnaent, m Kl.
mo: m m f., är sannolikt det i Indien
ymnigt förekommande äkta sandelträdet,
Pterocarpus santalinus, blodrödt med
svarta ådror. Man tänker ock på det
ljusgula sandelträdet, Santalum album,
som växer i bergstrakterna J)å Malabars-
kusten, och hvars indiska namn »Val-
guns» tyckes ligga till grund för det
eb. ordet på detta ställe, »alusug», eller
»algum» som det heter i 2 Kr. 2: 5.
Då emellertid på detta ställe talas oms»
ett träslag fråms Libamson, synes att der
ej kan afses sandelträ, utan måste då
ordet saigum» haft en allmännare be-
#»»ärkelse. Bättre då att härleda almug
af det sanskr. moc/za, sandelträ, och
artikeln al. (B. Foruk. 21).
1 Ile. 27: 55 afses ebenhoits (eb.
lsåbnins), lavarmued Tyrus handlade.
Heber. 1. Asers sonson, m M. 46:
57, fadler för heberiternas slägt, 4 M.
26: 45.
2. Kleniten Heber, skilde sig ifrån
keniterna i södern och uppslog sitt tält
nära Kledes i Naftali. Hans hustru Jael
dräpte Sisera, Do. 4: mm, 57 f.
Hebron. 1. Klehats tredje son,
2 M. 6: sS, brodler till Amraen, Moses
fader, 4 M. 3: 59; 5 Kr. 23: 12.
2. En urgaenusal stad i Judas bergs-
bygd, enligt 4 M. 13: 23 byggd 7 år
före den egyj)tiska staden Zoan, ligger
ungefär 3 mil s. om Jerusalem på nära
900 meters höjd öfver hafvet. Ortens
äldsta namn var Kirjat-Arba d. a.
A-bas stad, m M. 23: 2; 35: 27 (Sv.
lzufvudstaden), Jos. 54: 15. Här slogo
Abraham, Isak uds Jakob ofta upp
sina tjäll, m M. 13: mS; 35: 27; 37:
54. här ldöpte sig Abralsam den graf-
plats, der han sjelf och hans efterkom-
mande fingo hvila, m M. 23: 2 f.; 25:
50; 49: 29 f.; 50: 52 f. Sedan He-
bron eröfrats från kananeerna, gafs det
åt Klaleb till besittning, Jos. 54: 13 f.;
55: 13, men blef sedan fristad och
preststad, doeld så att Kaleb fick be-
hålla dess landområde, Jos. 20: 7; 25:
f. Hebron var Davids residens nu–
der de 71/2 år han regerade öfver Juda
allersa, 2 5. 2: 3; 5: 5. Här höjde
Absalom upprorsfanan, 2 5. 55: 9 f.
Staden befästes af Rehabeamsi, 2 Kr. m 5:
mo, och nämnes efter fångenskapen
med sitt gamla namism» Kirjat-Arba, Neb.
II: 25. Det nuvarande Hebron är en
obefäst stad med omkr. 50,000 mv.,
hvaraf ung. ~oo judar. Den ligger
dalen Vadi el clealil, från hvars bottems
den utbreder sig uppåt de omgifvande
olivbevuxna bergsluttningarne. Ara-
berne kalla staden El-Chalil, d. ä. vän-
nen, till minne efter Abraham, Guds
vän (Jald. 2: 23), hvars graf de påstå
är innesluten i den bland de andra bygg-
naderna uppskjutande fästningslika Ha-
rfims moské på östra sluttningen af da-
len. Tvenne stora murade cisterner, en
norr. 26 en. lång, och en i söder, 40
en. lång, hvillda äminu begagnas, äro af
hög ålder; den senare tros vara den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
