Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Stamfränder i Nordens Riken - 2. Noregsvelde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOREGSVELDE. 5
och af det historieka står tillräckligt kvar efter kritikens
utmönstringar, för att åt Nordvegrs folk gifva en rik
historia för århundraden, då danerna äga föga och svearna
intet att uppvisa. Så vunno Norge och Nordmännen en
literär stormaktsställning, hvilken efter århundraden af
inbördes strider och politisk skendöd återgifvit folket dess
spänstighet och häfdat dess länge förgätna plats i det
modärna Europas kulturlif.
2. Noregsvelde.
Noregsvelde uppstod alltså af de många bygderna ifrån
Götaälfvens utlopp längs kusten väster och norr ut ända
hän åt Hvita hafvet samt dessa kusters uppland intill den
bygd, som förut samlats under Sveavelde; därtill kom
efterhand Färöarna, Shetlandsöarna, Orkenöarna, Syderöarna,
Man, Anglesea, Island och en koloni på Grönland. Den
äldre bygden hade samlats i fyra lagsagor: Frostatingets
(nordligast), Gulatingets (västligast), Eidsivatingets
(upplandet) och Borgartingets (sydligast). Höär finna vi inga
landskapsnamn, som för de svenska lagsagorna: landskapen
i Norge voro därtill för små och för många. Den kristna
landindelningen upptog fem biskopsstift: Trondhems,
Bergens, Stavangers, Oslo och Hamars, förutom två på
Island, ett på Grönland och tre för ögrupperna i Nordsjön.
Redan i de många småkonungarnas tid härjade och
brände stridbara män från de skandinaviska länderna vidt
och bredt i Europa, och Norges älsta häfder visa ständig
samfärdsel mellan norsk, frankisk, engelsk, frisisk, dansk
svensk och slavisk kust. Så hade de nog gjort i
århundraden redan när Harald Hårfager samlade de norska
fylkena, och de fortforo därmed tills kristendomen i norden
och bättre statsbildningar i södern gjorde ett slut på
härfärderna. Det är minnen från sådana härtåg, som träda
fram i »Gårdariket» österut, i »Normandie» på den franska
kusten, i »Danelagen» i Nord-England, i »Östmansrikena»
i Irland och i de öar och ögrupper i Nordsjön, hvilka
ännu långt fram i senare medeltiden lydde eller ansågos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
