Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Samkungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMKEUNGADÖME. 13
resningar i Norge blefvo endast uttryck af enstaka
bygders missnöje. De gamla folkhöfdingarnas ätter voro
utdöda eller utarmade, landets natur gjorde större bondehärar
omöjliga, och den nyare och delvis utländska
stormansklassen hvarken kunde eller ville blifva allmogens ledare.
Kyrkan trädde en gång i spetsen för ett parti, som hällre
ville välja en svensk än en tysk konung, men hvarken
kyrkan eller partiet hade någon uthållighet, och den svenske
konung, som krönts i Trondhem, förlorade i striden mot
sin tyske medtäflare både den norska och den svenska
kronan.
Den grundläggande orsaken till det missnöjeväckande
utkräfvandet af skatter och utkallandet i leding var konung
Eriks strid om Slesvig med grefvarna af Holstein, till
hvilkas hjälp Hansestäderna kommo med plundrande flottor.
Bergen i Norge brände de flera gånger och gjorde mången
annanstädes stor skada. Ett unionsbaner från dessa strider
hänger ännu i våra dagar i Lübeck som segertecken. Ty
konungen öfver tre riken kunde icke besegra ett par tyska
städer och småfurstar. Med landsregeringen gick det illa
i alla länderna. Någon laga kraftvunnen
öfverenskommelse om gemensam konung och gemensamhet i för unionen
nödiga saker fanns icke; förslag finnas från 1397 och från
1430-talet, men intet af dem har nått bekräftelse som
gällande lag. Att hvardera riket förbehöll sig att »blifva vid sin
Lagh och rätt, privilegia, frihet och goda gamla sedvanor,
och vid sitt namn» ingår i ingressen till 1430-talsförslaget;
konungen skall för hvarje rike hafva särskilda
riksämbetsmän och riksråd, vistas fyra månader af året i hvardera
riket och då följas af två rådsherrar från hvardera af de
andra två rikena, för riksstyrelsens skull; i krig skola
rikena stå hvarandra bi, »allaledis som thet vore ett rike»,
men utan rikenas samtycke får icke konungen börja krig.
120 uppräknade valmäu: biskopar, riksämbetsmän,
lagmän, riddare, köpstadsmän och odalbönder, skola välja
konung (hvar de skola samlas, säges icke, men åtskilliga
detaljer föreskrifvas i afseende på valförrättningen); den
som är biltog i ett af rikena, får icke frid i något af de
andra.
Sådana förslag, ja till och med afslutna öfverenskom-.
melser från rådsmöten, föreligga ifrån unionstiden, men
de voro aldrig gjorda för att hållas. Från Tyskland öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
