Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Danskt kungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 NORGE.
blef dock af den gången. Men Gustaf, som i sin titel
intagit — liksom hans fader — det holsteinska husets
predikat »arfvinge till Norge», afstod aldrig från planen
att beröfva Danmark detta lydrike. Svenska spioner sändes
till Norge att göra sitt bästa för att »vinna ett
fullkomligt missnöje hos hela nation», och desse berättade hvad
deras herre helst ville höra.*) I Kristiania upprättades
ett svenskt generalkonsulat, norska bönder och herremän
mottogos i hemlighet i Stockholm, och 1784 var ett anfall
mot Danmark tillämnat i afsikt att eröfra Norge. Men
Ryssland och England omintetgjorde planens utförande.
När Gustaf fyra år senare anföll Ryssland, sände konungen
af Danmark från Norge en hjälpkår in i Västergötland
och Bohuslän, men nu prässades danska regeringen af
England och Preussen att draga sina trupper tillbaka inom
Norges gräns. Efter Gustafs död återupptogos planerna
på Norge af hans son, Gustaf IV. Från en diplomat, som
omkring sekelskiftet uppehöll sig i Norge för att taga reda
på förhållandena, mottog han en omständlig berättelse om
Norges tillstånd. Den innehåller att missnöje väl finnes
emot Danmark, men ingen lust att göra uppror.
Iakttagaren finner att Norges geografiska läge synes af
naturen bildat »antingen för själfständighet eller till beroende
af dot nästgränsande mäktigare riket», och tillägger: »detta
senare villkoret för dess invärtes lugn och välstånd är så
mycket mera bindande, som fullkomlig oafhängighet, med
en så liten och så vidt utspridd befolkning, skulle för
Norges inbyggare blifva äfven så vansklig, som onyttig.»
Norge hade, enligt den senaste tillgängliga uppgiften
(af 1796) 897,874 invånare och en armé på papperet af
34,858 man. Ämbetsmännen voro omkring 900, nästan
alla danskar; danskar och tyskar äro officerare, danskar
ba de bättre prästgällen; danskar fara till Norge och
förtjäna pängar och återvända sedan hem till sitt land igen.
Detta kännes retsamt för de infödde norrmännen. Bank,
universitet, högsta domstol få de söka utom sitt land. I
det nu uppräknade ligga största orsakerna till missnöjet
i Norge.
*) Alldeles som 50 år förut Ulrik Kristiau Gyldenlöve tröstade
konung Fredrik IV öfver befarat missnöje i Norge med danunska
styrelsen med »den lykkelige naturrelle aversion, som er Nordmændene
saa godt som medfödt imod Sverge».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
