Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Danskt kungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 NORGE.
var en fullständig omöjlighet, alldeles oberoende af Sverges.
uppträdande. Historieskrifvaren Suhm skref på 1790-talet:
»De norske föler indtil denne dag mere at de er et folk,
end de danske, og har mere en karakter, der hörer dem
selv til», och statsmannen Guldberg ungefär samtidigt:
»Ved det mindste udbrud er Norge forloren, der da vist
vil være en republik for sig selv efter den norsk-engelske
aand». En norsk literatur begynte växa upp, särskilt
nmed ifver omfattande den norska naturens och norska
områdens beskrifning, fosterländska sånger föddes och togo
fart, bonden vaknade också upp och gaf uttryck åt
misshag med afhängigheten af danska myndigheter, ropet på
egen bank, eget universitet, egen öfverrätt blef allt
starkare. Kriget med England hindrade förbindelserna mellan
Norge och Danmark; när äfven mot Sverge förklarats
krig voro de så godt som hämmade. Norges utveckling
i frigörelse från den danska regeringen blef häraf en
följd.
Svenske konungen Gustaf IV trodde sig om att i
Norge och mot Danmark gå anfallsvis tillväga, under det
hans trupper i Finland drefvos norr om Bottenhafvet. Men
anfallet på Seeland blef lika litet af, som landstigning i
Skåne från dansk sida, och infallet i Norge tillbakadrefs
af Norges ståthållare Kristian August, som däremot icke
gjorde infall i Sverge, när den svenska hären från
Värmland tågade till Stockholm för att göra slut på Gustaf IV:e
regering. 1809 års statsvälfning i Sverge glömde icke
förbindelserna i Norge, tvärtom, den tycktes påskynda
deras utveckling, då Sverges riksdag till tronföljare i
Sverge valde ståthållaren i Norge, som vid sin ankomst
till Sverge utbytte namnet Kristian emot Karl. Karl
August var älskad i Norge, blef genast folkkär i Sverge.
Vid afskedsfesten för honom i Kristiania stiftades
»Selskabet for Norges Vel», hvars mål af många troddes vara:
öfvergång från förbindelsen med Danmark till en förening
med Sverge, men med själfständighet för Norge i helt
annan grad än hvad fallet varit under förra
statsförbindelsen. Hvad häraf kunnat varda för de båda staterna
på skandinaviska halfön afklipptes genom Karl Augusts
död och de utspridda, i Norge allmänt trodda ryktena
om hans giftmord bidrogo ingalunda att där höja
sympatierna för Sverge. †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
