Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Danskt kungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSKT KUNGADÖME. 27
KMen tanken på Norges anslutning till Sverge på
frivillighetens väg fortlefde och hade å norsk sida sin
hufvudrepresentant i grefve Herman Wodel-Jarlsberg, å svensk
i Georg Adlersparre och B. B. von Platen. Deras mening
bibraktes den nyvalde svenske tronföljaren, prinsen af
Peonte-Corvo, redan i Paris, och när denne under namnet
Karl Johan anländt till Sverge hade han i denna sak
stadgat sitt omdöme. Karl XIII, som hoppats lefva så
länge, att han kunde göra om den med Ryssland 1809
slutna freden, hela den svenska folkmening, som med
hänförelse hälsade den napoleonske härföraren och hoppades
på Finlands befrielse ur Rysslands våld, generaler och
statsmän i Sverge, allt och alla måste öfvervinnas för
att i Sverge grunda en ny politik: fullständigt
uppgifvande af länderna hinsides Östersjön och skapande af ett
nytt svenskt rike på den skandinaviska halfön.
Ryssland hade skapat ett i den inre styrelsen
själfständigt Finland under rysk öfverhöghet, och till detta
land afträdt de ryska guvernement, hvilka bildats af de
1721 och 1743 af Sverge afträdda finska landskapen.
Finland skulle få utveckla sin svenska statsförfattning på
egen hand och suckade således icke under det ryska oket.
Men Sverge skulle befrias från krigsanledningar, då det
icke längre uppträdde som hotande granne till det
modärna Ryssland, icke höll sig kvar som landtherre i
Tyskland och icke hade en landgräns att försvara mot den
gamla rivalen Danmark. Detta var Karl Johans-politiken,
som segrade öfver de historiska minnenas.
Men för att främja denna politik måste han begagna
sig af det politiska läget. Häraf följde de traktater med
Ryssland, England, Preussen, sist Österrike, hvilka
förbundo Sverge att med dessa makter deltaga i Europas
krig emot Napoleon och garanterade Sverge besittningen
af Norge: föreningen af dessa riken skulle dock
»värkställas med all möjlig skonsamhet och all möjlig hänsyn
till det norska folkets lycka och frihet». :
»Det norska folket» var ju notoriskt missnöjt med
Danmark, och i förbindelse med Sverge, en konstitutionel
stat, skulle det ju vinna i både lycka och frihet, då
det frigjorts från den danska envåldskonungens spira. Om
»sympatien för allt svenskt» hade man alltifrån 1800 en
hel mängd rapporter, och motsatta rön angåfvo naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
