Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Danskt kungadöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 NORGE.
endast de danske ämbetsmännens åsikter. Hvad under
Karl August antagits som en grundad förhoppning kunde
väl under Karl Johan varda en värklighet, nämligen Norges
frivilliga anslutning till Sverge, när blott danske
konungens motstånd brutits. Och för att bryta detta gåfves
endast diplomati och krig.
Kriget gick först löst emot Napoleon, och efter hans
fördrifning ur Tyskland inföll en del af de mot honom
förbundna makternas arméer i Holstein. Diplomatien hade
alltjäämt sökt förmå konungen af Danmark att icke
afvakta den väpnade styrkans ankomst, utan i godo
uppgöra saken med Sverge och dess allierade.
Konung Fredrik VI hade 1811 gått in på upprättande
af universitet i Norges hufvudstad och på våren 1813 till
Norge sändt som ståthållare sin kusin och tronföljare
prins Kristian Fredrik, hvilken varit mycket värksam för
reskriptet om det norska universitetets upprättande och
därför kunde påräkna godt mottagande i Norge. Under
det pågående diplomatiska trycket hade kung Fredrik
ändtligen i december 1813 gått in på att till Sverge
afträda Trondhems län af Norge, men skref till tronföljaren
i Norge, att han hoppades det Trönderna själfva skulle
säga nej till den af den enväldige arfkungen gjorda
afträdelsen och att denna därigenom skulle gå om intet.
Prinsen svarade: »Skal jeg stille mig i spidsen for det
norske folk og handle uafhængig af forbindelsen med
Danmarck?» Kung Fredrik sände nu genast befallning
till sin fredsunderhandlare i Kiel, att han finge afstå hela
Norge, och så skedde. Hvad kung Fredrik förutsatt om
Trönderna, fick han snart se utföras af hela Norge, men
icke med den af honom önskade följden: »Kan man
vinde tid, så kan man vist få de allierade på vor side».
Norge räddades icke genom denna manöver åt den
Oldenburgska ätten, men norrmännen fingo därigenom en person
att sluta sig omkring, när de, af arfkonungen fritagna
från sin trohetsed, i enlighet med kungens och
tronföljarens förutsättning funne det »stå til dem selv at vælge
underkastelse eller modstand».
Etter fredsslutet i Kiel tågade den svenske kronprinsen
med sina svenska, tyska och ryska trupper in i Belgien
och begaf sig själf till Paris, där de allierade monarkerna
redan inryckt. Han hade nog en tid hyst förhoppning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
