Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Om människans plats i världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 NATURVETENSKAPERNAS BETYDELSE
sättet, hvarigenom människan flyttats från världens centrum
till dess periferi. För visso var denna början i den
antydda riktningen mycket radikal. Det borde hafva
inneburit oen värklig revolution för den tidens människor, som
voro vana att tänka sig jorden i universums centrum och
människan såsom världens behärskare, för hvilken allt
var gjort, och till hvilken allt hänförde sig, att med ens
finna sig nödsakad att anse jorden som en blott drabant,
en af de många, till solen. Såsom ju är väl kändt,
tillägnade sig emellertid samtiden i mycken ringa grad den
djupa innebörden af Copernicus’ lära. Det dröjde
århundraden, innan det nya åskådningssättet värkligen
sammansmälte med allmänhetens totala världsbild. Copernicus’
åsikter voro vida mer kätterska för sin tid, än Darwins
äro för nutiden.
Men i alla händelser är det Copernicanska systemet
nu allmänt hylladt, och i och med detta är det fastslaget,
att människans vistelseort icke intager någon framskjuten
plats i universum, utan ligger i en afkrok däraf. Ja,
denna plats har genom senare tiders forskning blifvit ännu
mera obetydlig, ty man trodde till en början, att åtminstone
solen, omkring hvilken jorden rör sig, var större än
fixstjärnorna. Nu vet man, att solen i storlek är obetydlig
i förhållande till många stjärnor.
Den gamla religiösa åskådningen af förhållandet
mellan människan och Gud har ock genom den Copernicanska
läran fått en knäck. Guds fadersvälde öfver världen blir ej
på samma sätt föreställbart, då jorden flyttats till en utkant
af universum, hvari allt går en jämn gång, som styres af
opersonliga lagar. Människan kan också svårligen fattas
såsom innehafvande samma centralställning i världsplanen,
då dess vistelseort ej, såsom man förut ansåg, ligger i
centrum, och när man ovillkorligen, såsom redan Giordano
Bruno gjorde, måste antaga, att universum innesluter andra
bebodda planeter än jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>